Arteriovenösa missbildningar i hjärnan orsakar sällan plötslig död utanför sjukhus
Nyckelord:En finländsk studie visar att arteriovenösa missbildningar i hjärnan (AVM) endast sällan leder till plötslig död utanför sjukhus. Överraskande nog visade sig epileptiska anfall vara en vanligare dödsorsak än hjärnblödningar.
Medicine doktor, läkare under specialistutbildning i neurokirurgi Anni Pohjola. Bild: Heli Kurimo/HUS
AVM är sällsynta blodkärlsmissbildningar i hjärnan. Incidensen globalt är cirka ett fall per 100 000 personer per år.
“Vanligtvis diagnostiseras en arteriovenös missbildning i hjärnan vid cirka 30 års ålder. I ungefär hälften av fallen kommer AVM fram till följd av en hjärnblödning. Den näst vanligaste anledningen till att AVM observeras är ett epilepsianfall”, berättar forskaren och läkaren under specialistutbildning i neurokirurgi Anni Pohjola vid HUS.
Sjukdomen berör ofta personer i arbetsför ålder och är en av de mest betydande orsakerna till hjärn-blödning hos barn och unga vuxna.
När man hos en patient konstaterar en icke-rupturerad arteriovenös missbildning i hjärnan som ett slumpmässigt fynd eller som orsaken till ett epileptiskt anfall, måste man noggrant överväga om det är motiverat och tryggt att behandla den i förebyggande syfte. Genom att behandla i förebyggande syfte strävar man efter att minska dödligheten och sjukligheten i samband med AVM-rupturer. Bedömningen av behandlingarnas effekt har försvårats av att man inte tidigare har känt till antalet plötsliga dödsfall orsakade av AVM-rupturer utanför sjukhus.
Studien som genomfördes inom samarbetsområdet för Helsingfors universitetssjukhus kombinerade rättsmedicinska uppgifter i dödsorsaksregistret och AVM-registret vid neurokirurgiska enheten på HUS åren 1998–2015. Den befolkningsbaserade studien, som publicerades i tidskriften Neurology, utredde för första gången hur ofta AVM orsakar oväntad död utanför sjukhus.
“AVM-patienternas dödlighet har tidigare undersökts endast bland patienter som hunnit till ett sjuk-hus. Vi ville ta reda på hur många som dör plötsligt innan de kommer till ett sjukhus och innan AVM ens har hunnit diagnostiserats hos dem”, berättar Pohjola.
Plötsliga dödsfall är sällsynta och de orsakas vanligtvis av epilepsi
I studien framkom att under en period på 18 år avled endast sex personer plötsligt utanför sjukhus till följd av AVM. Antalet motsvarar två procent av alla första diagnoser av AVM-fall med symtom. Av dessa plötsliga dödsfall berodde fyra på epileptiska anfall och två på hjärnblödning. Fyra av de avlidna hade inte fått någon AVM-diagnos under sin livstid.
Jämfört med en annan allvarlig typ av hjärnblödning, dvs. subaraknoidalblödning (SAB), är andelen som avlidit plötsligt utanför sjukhus till följd av en ruptur orsakad av AVM förvånansvärt liten. Cirka 20–25 procent av patienterna med SAB dör plötsligt utanför sjukhus i den första blödningen, och cirka 50 procent av alla SAB-dödsfall sker plötsligt utanför sjukhus.
"Studien omfattar en befolkning på över 1,6 miljoner personer under nästan två decennier. Så här låga siffror visar att plötslig död i AVM utanför sjukhus är ovanligt”, betonar Pohjola.
Epilepsi visade sig överraskande nog vara en vanligare orsak till plötslig död än hjärnblödning, i strid med vad man tidigare trott. Enligt forskarna är en plötslig död under ett epileptiskt anfall i samband med AVM eventuellt en tidigare underskattad risk.
"Epilepsi hos AVM-patienter kräver särskild uppmärksamhet, eftersom den kan leda till ett livshotande anfall redan innan AVM orsakar en hjärnblödning”, konstaterar Pohjola.
Resultaten ger upphov till diskussion om nuvarande vårdriktlinjer
Eftersom AVM-relaterade dödsfall utanför sjukhus är mycket sällsynta, har tidigare sjukhusbaserade dödlighetsstudier inte i någon större utsträckning underskattat den totala dödligheten i AVM. Patienter som har diagnostiserats med icke-rupturerad AVM behöver således inte vara rädda för plötslig död till följd av en AVM-ruptur i den mån som man tidigare trott.
"Detta är viktig information när man funderar på riskerna och fördelarna med förebyggande behandling, särskilt när en del av behandlingsformerna i sig kan orsaka komplikationer”, säger Pohjola.
Studien bygger på befolkningsdata från HUS samarbetsområde och på rättsmedicinska obduktioner, som i Finland görs exceptionellt omfattande. Detta möjliggjorde för första gången en noggrann ut-redning av antalet tidigare odiagnostiserade AVM-dödsfall utanför sjukhus.
Länk till forskningsartikeln:
På universitetssjukhuset är forskning en del av vården: vi bedömer och utvecklar kontinuerligt vården utifrån vetenskaplig evidens och patienterfarenheter. HUS har nära forskningssamarbete med medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet. Vi publicerar årligen cirka 2 400 referensbedömda studier som vi lyfter fram i våra nyheter.
HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.