Riktad screening kan förebygga farliga hjärnblödningar hos rökande medelålders kvinnor
Nyckelord:Enligt en undersökning utförd av finländska neurokirurger har till och med var tionde kvinna i åldern 50–60 år som röker ett hjärnaneurysm. En screening riktad till denna riskgrupp kan förebygga allvarliga hjärnblödningar.
I en undersökning som gjordes inom neurokirurgin vid Helsingfors universitetssjukhus screenades 108 rökande kvinnor i åldern 50–60 år. Hos upp till 10 procent observerades ett hjärnaneurysm.
Aneurysmer i hjärnan är försvagade ställen i hjärnans blodkärlsväggar, som förekommer hos cirka 2–3 procent av befolkningen. De flesta aneurysmer orsakar inga symtom, men en liten del brister och orsakar en livshotande subaraknoidalblödning. I Finland avlider cirka 40 procent av de som får en sådan blödning.
Hjärnaneurysmer är inte ärftliga, utan uppkommer oftast i vuxen ålder till följd av rökning och högt blodtryck. Rökning är den största riskfaktorn för hjärnaneurysm och enligt tidigare finländska undersökningar är risken exceptionellt stor bland rökande kvinnor i medelåldern.
I en undersökning som gjordes inom neurokirurgin vid Helsingfors universitetssjukhus screenades 108 rökande kvinnor i åldern 50–60 år. Hos upp till 10 procent observerades ett hjärnaneurysm. De flesta aneurysmerna var små och för små aneurysmer är den primära behandlingen är att sluta röka och att effektivt behandla högt blodtryck. Hos två av kvinnorna behandlades hjärnaneurysmet med en förebyggande operation.
"Alla hjärnaneurysmer behöver inte behandlas med operation eller intravaskulära ocklusionsåtgärder. Ofta räcker det med att sluta röka eller att effektivt behandla blodtryckssjukdomen för att minska risken för blödningar i aneurysmet", förklarar undersökningens huvudforskare, neurokirurg Justiina Huhtakangas.
För- och nackdelarna med screening av hjärnaneurysm måste övervägas
Det finns cirka 38 000 rökande kvinnor i åldern 50–60 år, av vilka åtminstone en del kan ha nytta av screeningen. Undersökningsresultaten räcker dock ännu inte till för att ge någon officiell rekommendation om utvidgning av screeningen.
"Detta är den första undersökningen där screeningen har riktats till personer som man vet löper särskilt hög risk att insjukna i subaraknoidalblödning och avlida i sjukdomen. Screening och ingripande i riskfaktorer, det vill säga rökning och högt blodtryck, kan minska förtida dödsfall i denna riskgrupp, till och med utan kirurgisk eller intravaskulär behandling", kommenterar neurokirurg Miikka Korja, som är specialiserad på kärlsjukdomar i hjärnan och också är en av forskarläkarna bakom screeningundersökningen.
HUS neurokirurger betonar att fördelarna och nackdelarna med screeningen ännu ska bedömas noggrant. Screening kan också leda till överbehandling och ökad sjuklighet om alla, även mycket små, hjärnaneurysmer som upptäcks behandlas med åtgärder. Åtgärder är alltid förknippade med risk för komplikationer. Det är av största vikt att patienterna får bra information och stöd.
Stöd för att sluta röka i kombinerat med screening kan medföra betydande hälsofördelar. Det utlovas ytterligare undersökningar om screeningens verkningsfullhet och långsiktiga fördelar både i Finland och internationellt.
Länk till forskningsartikeln:
På universitetssjukhuset är forskning en del av vården: vi bedömer och utvecklar kontinuerligt vården utifrån vetenskaplig evidens och patienterfarenheter. HUS har nära forskningssamarbete med medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet. Vi publicerar årligen cirka 2 400 referensbedömda studier som vi lyfter fram i våra nyheter.
HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.