Sällsynt hjärnblödning visade sig vara ett betydande men förebyggningsbart hälsoproblem

En subaraknoidalblödning (SAV) är en av de allvarligaste cirkulationsstörningarna i hjärnan. Den uppstår i allmänhet då en utbuktning på ett blodkärl, det vill säga en aneurysm, brister och det blöder mellan hjärnhinnorna. Det är en livshotande situation som ofta börjar plötsligt och kräver direkt sjukhusvård. Många patienter som överlevt en blödning har fysiska och psykiska symtom som försämrar deras arbetsförmåga och gör det svårare att klara sig i vardagen.

SAV är en sällsynt sjukdom med hög dödlighet. Med tanke på folkhälsan uppfattas den mer som en enskild katastrof än ett omfattande problem för folkhälsan.

En mycket omfattande studie som letts av finländare och nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften JAMA Neurologi ändrar det rådande tänkesättet. Enligt en internationell samstudie ser en subaraknoidalblödning, trots att den är sällsynt, ut att vara en av de vanligaste neurologiska samt hjärt- och kärlrelaterade sjukdomar i världen med dödligt utfall. Sjukdomen drabbar huvudsakligen friska individer i arbetsför ålder och då bidrar en plötslig hjärnblödning till förlust av levnadsår med god livskvalitet. En subaraknoidalblödning kan alltså jämföras med andra betydligt vanligare hälsoproblem.

Inte enbart en bortglömd lillasyster till andra cirkulationsstörningar i hjärnan

Forskningsprojektets ledare, docent i experimentell neurokirurgi och läkare under specialistutbildning i neurokirurgi vid HUS Ilari Rautalin betonar resultatens betydelse.

”Man har länge varit medveten om vilken enorm betydelse cirkulationsstörningar i hjärnan har för folkhälsan, men hittills har subaraknoidalblödningar huvudsakligen betraktats vara en marginell sjukdomsalstrare vid sidan av hjärninfarkter och blödningar inne i hjärnan. Senast nu i och med den publicerade studien bör detta tänkesätt ändras”, säger Rautalin.

SAV skiljer sig betydligt från andra cirkulationsstörningar i hjärnan med tanke på uppkomstmekanismer, symtom, behandling och förebyggande. Enligt forskarna kan inte enbart fynden från andra cirkulationsstörningar i hjärnan tillämpas på en subaraknoidalblödning.

Studien är ett av de mest övergripande internationella projekten i ämnet

Studien genomfördes som ett unikt omfattande internationellt projekt. I den försökte man utnyttja all information som hittills publicerats om ämnet och föremål för studien var alla länder i världen under de 30 föregående åren.

”I vår grupp deltog nästan 700 ledande forskare inom cirkulationsstörningar i hjärnan från 74 olika länder. En så här omfattande studie har aldrig gjorts tidigare”, säger Rautalin.

Utöver Rautalin deltog från Finland HUS specialistläkare i neurokirurgi och docent Miika Korja samt Helsingfors universitets professor i genetisk epidemiologi Jaakko Kaprio i forskningsprojektets kärngrupp.

Sjukdomsbördan till följd av en allvarlig hjärnblödning kan lättas rejält

Utöver att påvisa en exceptionellt stor sjukdomsbörda ger studien också en omfattande bedömning av 14 olika riskfaktorer för subaraknoidalblödning och deras betydelse. I sin helhet ser mer än 70 procent av sjukdomsbördan för subaraknoidalblödning ut att vara förknippad med de riskfaktorer som är med och den viktigaste av dem är högt blodtryck och rökning.

Minskad rökning och effektivare behandling av blodtryckssjukdomar under de senaste decennierna ser även ut att vara förknippade med minskad förekomst av subaraknoidalblödning i synnerhet i länder med hög inkomstnivå. Observationerna är dock inte lika positiva globalt.  I områden med låg inkomstnivå är det absoluta antalet fall och dödsfall linjärt uppåtgående. Ett stort problem är likaså avsaknaden av tillförlitliga forskningsresultat från flera områden, såsom Afrika och Sydostasien.

”Vi har flera extremt effektiva metoder som påvisats genom forskningsarbete att minska den globala sjukdomsbördan av hjärnblödning. Införandet av metoder och inriktningen av begränsade resurser medför dock egna svårigheter. Vi önskar att denna studie hjälper beslutsfattare att göra val som är effektiva för folkhälsan och satsa på högklassigt internationellt forskningsarbete.

Länk till forskningsartikeln: GBD 2021 Global Subarachnoid Hemorrhage Risk Factors Collaborators: Global, Regional, and National Burden of Nontraumatic Subarachnoid Hemorrhage – The Global Burden of Disease Study 2021. JAMA Neurol. doi:10.1001/jamaneurol.2025.1522. Published online May 23, 2025

På universitetssjukhuset är forskning en del av vården: vi bedömer och utvecklar kontinuerligt vården utifrån vetenskaplig evidens och patienterfarenheter. HUS har nära forskningssamarbete med medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet. Vi publicerar årligen cirka 2 400 referensbedömda studier som vi lyfter fram i våra nyheter.