Idag, fyra år efter lungtransplantationen, mår Stina bättre än någonsin. Vid sin senaste kontroll i februari 2025, konstaterade läkaren att hennes nya lungor är i utmärkt skick och att det går att leva ett långt liv med dem. "
Stina har inte heller upplevt några avstötningsreaktioner, vilket hon tror kan bero på att hon har hållit sig relativt mycket hemma och undvikit stora folksamlingar. Motion har också varit en viktig del av hennes återhämtning.
Idag går Stina på årliga kontroller på HUS, men de första tre månaderna efter transplantationen var kontrollerna månatliga. Trots att hon har insjuknat i corona två gånger efter transplantationen, har hon klarat sig bra tack vare snabb medicinsk behandling.
En allvarlig diagnos och en lång väntan i transplantationskön
Stinas hälsoproblem började med att hon började få andningssvårigheter under sina promenader.
”Först misstänkte läkarna astma, sedan allergisk alveolit. Jag fick mer och mer cortison, men det hjälpte inte”, minns Stina.
Midsommaren 2019 skedde en kritisk incident under en lungbiopsi i Tammerfors. Då det andra vävnadsprovet skulle tas, träffades av misstag en blodåder och lungorna fylldes med blod. Stina hamnade på intensiven. Då hon senare flyttades tillbaka till Vasa tillstötte ännu en komplikation: blodpropp i båda lungorna.
Medan Stina låg på intensiven kom provsvaren från biopsin: idiopatisk lungfibros. Det var Stinas man Kai som fick ta emot telefonsamtalet, där läkarna informerade om diagnosen och berättade att det inte finns någon medicin. Det enda alternativet är lungtransplantation. Han blev naturligtvis chockad.
”Efteråt syntes det tydliga märken på gräsmattan där jag gått runt, runt i cirklar efter läkarens diagnos.”
Den sommaren låg Stina på sjukhus i en månad. Trots att utredningarna inför en transplantation startade snabbt efter diagnosen, så räckte det slutligen ett och ett halvt år innan Stina äntligen fick sina nya lungor. En av orsakerna till den långa väntan var coronapandemin, en annan att det var svårt att hitta rätt sorts lungor.
”Under sjukdomstiden hade jag tilläggssyre hela tiden och en lång syreslang som hängde efter mig var jag än gick där hemma. Till slut vad jag nog i mycket dåligt skick. Läkarna sade att om jag inte snart får nya lungor så behöver jag också ett nytt hjärta.”
En dubbelsidig lungtransplantation kräver mental styrka
Då budet om att rätt lungor hittats kom, åkte Stina i väg till Helsingfors med ambulans. Det var ett speciellt sammanträffande att lungtransplantationen skedde på hennes födelsedag. Efter transplantationen låg hon nedsövd i en hel vecka.
”Det var nog svårt att känna glädje direkt efter operationen. Det krävs stor mental styrka för att orka kämpa sig igenom en process som den här, men med tiden har jag återhämtat mig.”
Idag ser hon sin sjukdom som en del av en större mening. Stina och Kai är kristna och säger att deras tro och vetskapen att familj, vänner och arbetskamrater har bett för dem har gett dem styrka och burit dem igenom denna svåra tid.
”Stina har varit otroligt lugn under hela sjukdomstiden. Det känns som att det ibland är värre för de anhöriga än för den som är sjuk”, säger Kai.
Lita på läkare och erfarenhetsexperter - inte på internet
Varje år när Stina får sätta ett nytt ljus på sin födelsedagstårta, känner hon en djup tacksamhet för livet och för att hon lever tack vare sina nya lungor. Hon söker nu ett nytt halvtidsjobb där hon kan använda sina händer och skapa. Hon är övertygad om att det rätta jobbet kommer att dyka upp. Tidigare drömde hon om att öppna eget bageri, men de planerna har hon lagt på hyllan eftersom mjöldammet inte är bra för lungorna.
Vården får mycket beröm av Stina och hon har alltid känt sig väl omhändertagen. Det enda minuset har varit vissa språkliga utmaningar.
”Det är ett problem att jag är dålig på finska. Vissa läkare och sjukskötare kunde riktigt bra svenska, men inte alla. Om man inte får prata sitt modersmål så kan det lätt uppstå missförstånd. Det är jobbigt att kämpa med språket då man är sjuk.”
Om man inte hittar de rätta orden på finska, så låter man kanske också bli att ställa frågor man gärna hade velat få svar på.
Stina uppmanar andra som står inför en transplantation att ta en dag i taget och att tänka positivt.
”Sök inte information på internet utan ta i stället stöd av läkare eller andra patienter som har gått igenom samma sak.”
Själv står Stina gärna till tjänst och hon har redan varit i kontakt med andra svenskspråkiga lungtransplantationspatienter och delat med sig av sina erfarenheter.
Ett tjugotal lungtransplantationer årligen
- Lungtransplantationer har utförts i Finland sedan 1990. På HUS har det under de senaste åren gjorts i genomsnitt cirka 20-25 lungtransplantationer årligen.
- En lungtransplantation kan bli aktuell vid vilken som helst lungsjukdom i slutstadiet som fortskrider trots andra behandlingar och har en dålig prognos.
- I Finland görs lungtransplantationer oftast på grund av lungfibros, men andra orsaker kan vara bland annat kroniskt obstruktiv lungsjukdom och andra emfysemsjukdomar, pulmonell hypertoni och cystisk fibros.
- Lungtransplantationer kan övervägas för patienter som, förutom lungsjukdomen, inte har andra allvarliga sjukdomar som skulle påverka livslängden eller återhämtningen från lungtransplantationen avsevärt. Beslutet om lämplighet för lungtransplantation fattas av ett tvärvetenskapligt team som beaktar den underliggande lungsjukdomen, lungfunktionen och en individuell riskbedömning.
- I Finland görs inga lungtransplantationer på personer över 70 år. En lungtransplantation kan inte heller utföras om patienten röker, har dålig behandlingsföljsamhet eller i situationer där patienten har en aktiv infektion eller tidigare haft cancer som kan återkomma.
- En lungtransplantation är en stor operation och för att återhämtningen ska lyckas krävs att patientens fysiska kondition inte har blivit för dålig. I Finland görs nästan uteslutande transplantationer av båda lungorna eftersom resultaten är betydligt bättre än vid transplantation av en lunga.
- En lungtransplanterad patient kan i bästa fall återgå till ett nästan normalt liv. På grund av den permanenta avstötningsmedicineringen är patienterna dock mottagliga för infektioner, så situationer där det finns risk att få luftvägsinfektioner bör undvikas
För artikeln intervjuades avdelningsöverläkaren och hjärtkirurgen Antti Nykänen vid HUS Hjärt- och lungcentrum
