Ny information från halsens lymfkörtlar om uppkomstmekanismerna för MS

Forskarna vid HUS Helsingfors universitetssjukhus och Helsingfors universitet är de första som publicerat forskningsmaterial där cellprover från lymfkörtlarna i halsen hos MS-patienter har samlats in redan i diagnosskedet. Proverna undersöktes med encellssekvensering, där förekomsten av enskilda celler analyseras. I patientproverna hittades betydande avvikelser i B-cellernas undergrupper, där man också såg tecken på förändringar som en aktiv Epstein Barr-virusinfektion åstadkommit. 

År 2022 upptäcktes att en Epstein Barr-virusinfektion är en förutsättning för att MS ska bryta ut. Det här vanliga viruset blir kvar i B-lymfocyterna under hela livet, men endast en liten del av dem som fått viruset insjuknar i MS. Risken för MS är i synnerhet förknippad med att man utsätts för viruset först i puberteten eller som ung vuxen då det orsakar mononukleos, det vill säga pussjuka.

MS har traditionellt undersökts genom att söka efter immunförsvarets celler i blodprov och i prov av cerebrospinalvätska, men dessa metoder har tills vidare inte gett någon avgörande information för att förstå sjukdomsmekanismen.

Nya möjligheter att utveckla läkemedelsbehandlingen med hjälp av forskningsdata 

Man tror att den autoimmuna reaktionen i MS, det vill säga angreppet på hjärnan och ryggmärgen, uppstår i halsens djupa lymfkörtlar. I halsens djupa lymfkörtlar hittades i denna undersökning en undergrupp till B-cellerna som är större hos patienter med MS än hos friska patienter. 

”Undergruppen verkar vara förändrad av Epstein Barr-virusinfektionen. Det här är ny information där det avgörande för identifieringen var att undersöka viruset och immunförsvaret i lymfkörtlarna, där interaktionen mellan dem i kroppen i allmänhet sker”, säger doktorand Joona Sarkkinen vid Helsingfors universitet. 

Hjärnans glymfatiska kretslopp transporterar centrala nervsystemets sönderdelade strukturer till halsens djupa lymfkörtlar, där de presenteras för immunförsvaret.

”På basis av våra resultat skulle det vara intressant att planera läkemedelsbehandlingar som endast riktar sig till denna undergrupp av B-celler. Läkemedelsbehandlingar som förstör B-celler är mycket effektiva i MS, men de exponerar på samma gång patienten för infektioner . Patienterna skulle ha nytta av en målinriktad behandling som endast gäller den avvikande delen av immunsystemet och som är skonsam för det immunförsvar som fungerar normalt, eftersom man ofta insjuknar i MS som ung vuxen och behöver behandling i årtionden”, säger Sini Laakso som ledde forskningen och är  docent samt specialistläkare i neurologi vid HUS Neurocenter och Helsingfors universitet. 

I fortsättningen är avsikten att säkerställa resultaten i en större patientgrupp och utreda hur medicineringen av MS påverkar fynden. 

”Vår forskning uppmuntrar till att tillämpa kända forskningsmetoder inom nya områden. Undersökningen av MS i lymfkörtlarna i halsen med hjälp av finnålsprov ger ett nytt perspektiv för att förstå mekanismerna för denna komplexa sjukdom. MS undersöktes tidigare huvudsakligen med provdjursmodeller, varvid till exempel sjukdomens viktiga samband med B-celler inte framkom”, säger Laakso. 

Referens till forskningsartikel:  Altered Immune Landscape of Cervical Lymph Nodes Reveals Epstein-Barr Virus Signature in Multiple Sclerosis. Science Immulogy. Publicerad 21.2.2025.

På universitetssjukhuset är forskningen en del av vården: vi utvärderar och utvecklar vården kontinuerligt utifrån vetenskapliga bevis och patientupplevelser. Vid HUS bedriver vi ett nära forskningssamarbete med Helsingfors universitets medicinska fakultet. Varje år publicerar vi cirka 2 400 referentgranskade undersökningar som vi lyfter fram i våra nyheter.

HUS medietjänst betjänar medierna måndag–torsdag kl. 10–16 och fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post: viestinta@hus.fi.