Psykisk stress ökar avsevärt unga kvinnors risk att få hjärninfarkt utan känd predisponerande orsak
Nyckelord:Ökad psykisk stressbelastning ökar avsevärt risken för hjärninfarkt hos unga kvinnor utan känd predisponerande risk för hjärninfarkt. Hos män observerades ingen motsvarande riskökning, visade en omfattande internationell studie som leddes av HUS Helsingfors universitetssjukhus.
Doktorand Shakar Kutal och docent Nicolas Martinez-Majander deltar i det omfattande forskningsprojektet SECRETO som utreder orsakerna bakom ungas hjärninfarkter. Bild Hanna Raijas-Turva/HUS
Enligt undersökningar har hjärninfarkter hos personer under 50 år blivit vanligare av delvis okända orsaker. Upp till 50 procent av de unga som drabbas av hjärninfarkt har inga traditionella riskfaktorer för hjärninfarkt, utan orsakerna förblir kryptogeniska.
I studien SECRETO deltog 426 personer under 50 år som nyligen hade haft en kryptogenisk hjärninfarkt och 426 kontrollpersoner i samma ålder. Deltagarna rekryterades på 19 sjukhus på olika håll i Europa. I studien samlade man in omfattande uppgifter om tidigare underliggande sjukdomar, levnadsvanor och släktbakgrund.
Kontinuerlig stress en riskfaktor för hjärninfarkt hos unga kvinnor
Studien SECRETO är den största internationella studien där man har kunnat påvisa att ökad psykisk stressbelastning, i synnerhet om den fortsätter åtminstone på en måttlig nivå, tydligt ökar risken för hjärninfarkt särskilt hos unga kvinnor (18–49-åringar), där orsaken till infarkten annars förblir okänd.
Stress mättes med hjälp av en internationell ackrediterad enkät. I enkäten ombads patienterna bedöma sin egen stressnivå inom olika delområden av sitt liv under den senaste månaden innan de drabbades. Samma enkät fylldes i av kontrollpersonerna.
Psykisk stress är en riskfaktor som kan påverkas genom livsstilsförändringar.
”Skillnaden mellan unga kvinnor och män kan eventuellt förklaras med att unga kvinnor måste balansera mer mellan livets olika delområden än män, och detta ökar stressbelastningen”, säger artikelns första författare, doktorand Shakar Kutal.
En hjärninfarkt i ung ålder kan påverka den drabbade personens studie- och arbetsförmåga, familjeliv och funktionsförmåga i årtionden. I fortsättningen bör man noggrannare utreda mekanismerna mellan stressbelastning och hjärninfarktrisk, betonar forskarna. Metoder som syftar till att förebygga hjärninfarkter och främja forskning är mycket viktiga för samhället.
Resultaten av undersökningen har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Neurology. Studien ingår i den av HUS neurologi ledda internationella multicenterstudien SECRETO (Searching for Explanations for Cryptogenic Stroke in the Young: Revealing the Etiology, Triggers, and Outcome), som utreder orsakerna och bakgrundsfaktorerna till kryptogenetiska hjärninfarkter hos unga.
Forskningsartikel: Association between self-perceived stress and cryptogenic ischemic stroke in young adults: a case-control study. Studien publicerades i tidskriften Neurology 5.3.2025.
På universitetssjukhuset är forskning en del av vården: vi bedömer och utvecklar kontinuerligt vården utifrån vetenskaplig evidens och patienterfarenheter. HUS har nära forskningssamarbete med medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet. Vi publicerar årligen cirka 2 400 referensbedömda studier som vi lyfter fram i våra nyheter.
HUS medietjänster betjänar media måndag–torsdag klockan 10–16, fredag klockan 10–15 på nummer 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.