Unga som överlevt en allvarlig hjärnblödning har förhöjd självmordsrisk – mer vikt bör fästas vid psykisk rehabilitering

Blödning under araknoidalhinnan (subaraknoidalblödning det vill säga SAB) är en livsfarlig cirku-lationsstörning i hjärnan där ett brustet pulsåderbråck det vill säga en aneurysm i hjärnan leder till en hjärnblödning. Numera överlever allt fler SAB-patienter och återhämtar sig väl fysiskt, men ändå lider minst var tredje av depression och ångest.

Studien som HUS och Helsingfors universitets forskare har publicerat i den vetenskapliga tidskrif-ten Neurology utredde självmordsrisken i Finland under två årtionden bland de patienter som överlevt en subaraknoidalblödning i minst en månad efter att de drabbats. Studien omfattade 5 700 patienter.

Resultaten visar att självmordsrisken för dem som överlevt en subaraknoidalblödning är cirka 75 procent högre jämfört med den övriga finländska befolkningen i samma ålder och av samma kön. Särskilt hög risk observerades bland unga, det vill säga 15–39-åringar där risken var nästan fyrdubbel. Dessutom visade sig det första året efter att man drabbats vara en period med speciell riskexponering för självmord.

Enbart fysisk återhämtning räcker inte

”Det är oroväckande att hela 14 procent av dödsfallen hos unga personer som överlevt en subaraknoidalblödning berodde på självmord. Den förhöjda självmordsrisken efter en subaraknoidalblödning verkar vara större än vid andra cirkulationsstörningar i hjärnan, det vill säga hjärninfarkt och blödning inne i själva hjärnan (intracerebral blödning)”, säger medicine kandidat och doktorand Aleksanteri Asikainen från Helsingfors universitet.

Sambandet mellan subaraknoidalblödning och förhöjd självmordsrisk antas bero på en plötsligt försämrad fysisk och kognitiv funktionsförmåga, vilket ökar den psykiska belastningen och förvärrar befintliga psykiska störningar. Hos unga, ofta friska personer, syns effekterna av en subaraknoidalblödning sannolikt tydligare i det dagliga livet än hos den övriga befolkningen.

De övriga medlemmarna i forskningsgruppen, docent Miikka Korja, neurokirurg vid HUS, Jaakko Kaprio professor i genetisk epidemiologi vid Helsingfors universitet och docent Ilari Rautalin, läkare under specialistutbildning i neurokirurgi vid HUS betonar behovet av fortsatta studier så att man närmare kan identifiera riskfaktorer som påverkar självmordsrisken och utveckla rehabiliterande åtgärder för att stöda patienterna.

”Vår studie betonar att enbart fysisk återhämtning inte räcker. Det är viktigare än tidigare att identifiera patienternas behov av psykologiskt stöd och ingripa i problem med psykisk ohälsa tidigt för att kunna förebygga konsekvenser som märkbart försämrar livskvaliteten eller till och med är livsfarliga", säger Rautalin.

Forskningsartikel: Asikainen A, Korja M, Kaprio J, Rautalin I. Risk of Suicide After Aneurysmal Subarachnoid Hemorrhage: A Nationwide Study

Studien publicerades i tidskriften Neurology 15.1.2025

På universitetssjukhuset är forskning en del av vården: vi bedömer och utvecklar kontinuerligt vården utifrån vetenskaplig evidens och patienterfarenheter. HUS har nära forskningssamarbete med medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet. Vi publicerar årligen cirka 2 400 referensbedömda studier som vi lyfter fram i våra nyheter.

HUS medietjänster betjänar media måndag–torsdag klockan 10–16, fredag klockan 10–15 på nummer 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.