Förändringar i incidensen av typ 1-diabetes hos barn har att göra med miljöfaktorer
Nyckelord:En färsk doktorsavhandling tillhandahåller ny information om förändringar i incidensen av typ 1-diabetes hos barn i Finland, om miljöfaktorernas inverkan samt om sjukdomens mångfald. Ibruktagandet av rotavirusvaccinationer konstaterades ha ett samband med den minskade incidensen av typ 1-diabetes på befolkningsnivå, medan förändringarna i miljöfaktorerna under coronaviruspandemin ökade antalet insjuknade barn.
Flera ärftliga faktorer och miljöfaktorer samt deras växelverkan påverkar uppkomsten av typ 1-diabetes, men sjukdomens exakta uppkomstmekanism är inte känd. Förekomsten av typ 1-diabetes har stigit under en lång tid, särskilt hos små barn. Eftersom ärftliga faktorer förändras långsamt bland befolkningen anses förändringarna i incidensen bero på förändringar i miljöfaktorerna.
I studien granskades, utifrån registerdata, förändringarna i incidensen av typ 1-diabetes hos finländska barn under 15 år under åren 2003–2022.Dessutom undersöktes effekterna av införandet av rotavirusvaccinet och coronapandemin samt variationer i insjuknandeålder.
”Vi upptäckte att förekomsten av typ 1-diabetes varierade betydligt under en forskningsperiod på 20 år, men utan en tydlig långsiktig trend. Under denna tid var den totala incidensen inte längre stigande i Finland. En intressant observation var att variationen i incidensen var kraftigast bland pojkar under 5 år”, säger doktorand Anna Parviainen från HUS och Helsingfors universitet.
Förändringarna i incidensen har att göra med miljöfaktorer
Exponeringen för rotavirus rasade i och med att det riksomfattande rotavirusvaccinet togs i bruk 2009. I studien observerades ett samband mellan rotavirusfall och insjuknande i typ 1-diabetes på befolkningsnivå. Ju mindre små barn exponerades för rotavirus, desto mer sällan insjuknade de i typ 1-diabetes. Fyndet stöder teorin om att rotavirus kan vara en miljöfaktor som ökar risken för typ 1-diabetes.
Under coronapandemins första 18 månader ökade antalet barn som insjuknade i typ 1-diabetes. Endast 0,9 procent av dem som insjuknade i diabetes under pandemin konstaterades ha haft en coronainfektion. De konstaterade förändringarna berodde alltså inte på coronavirusets direkta inverkan, utan verkar ha samband med andra förändringar i miljöfaktorerna i samband med pandemin, såsom en minskning av antalet infektioner på grund av isoleringen. Observationen understöds av att incidensen av typ 1-diabetes började minska igen när stängningarna som pågått under pandemin upphörde.
När variationer i insjuknandeålder undersöktes upptäcktes betydande skillnader i nästan alla granskade variabler. Detta stöder tidigare forskningsresultat om att typ 1-diabetes kan vara en följd av olika sjukdomsprocesser beroende på vid vilken ålder man insjuknar.
”I fortsättningen är det viktigt att noggrant följa upp förekomsten av typ 1-diabetes genom att granska trender på kort och lång sikt. På så sätt kan man få indikationer på miljöfaktorer som påverkar incidensen. Det skulle vara intressant att utreda varför just unga pojkar uppvisade de största variationerna i incidensen. Förhoppningen är att en fördjupad förståelse för typ 1-diabetes skulle leda till utvecklingen av botemedel och sätt att förebygga sjukdomen”, konstaterar Anna Parviainen.