Studie avslöjar möjligheter att förbättra vårdvägar för patienter med depression

”Vi inom HUS Psykiatri har förbundit oss att förbättra behandlingarnas verkliga effekt genom värdebaserad vård. Det kräver en omfattande förståelse av vårdresultaten och hur den kliniska praxisen i praktiken kan mäta sig med vårdrekommendationerna”, säger Jesper Ekelund, direktör för HUS Psykiatri.

Studien visade att största delen av patienterna hade fått färre än två ändamålsenliga läkemedelsbehandlingar (till skillnad från vad som krävs enligt vårdrekommendationerna) innan en bedömning inom den psykiatriska specialiserade sjukvården. Det kan vara förknippat med resursbristen inom primärvården, men det kan också finnas rum för förbättring inom nuvarande vårdpraxis.

”För att patienterna ska få rätt vård i rätt tid, behöver vi ett närmare samarbete och tydligare vårdvägar mellan primärvården och den specialiserade sjukvården”, säger Jonne Juntura, läkare under specialistutbildning från HUS Psykiatri.

Efter en psykiatrisk bedömning inom den specialiserade sjukvården ökade andelen patienter som får ändamålsenlig läkemedelsbehandling och största delen genomgick monoterapi, det vill säga behandling med endast ett läkemedel. Mera avancerade behandlingar, såsom kombinationsterapi och tilläggsterapi var ovanligare än förväntat, vilket är tecken på ett behov av en djupare analys av vårdprocesserna.

”Även om dessa analyser utnyttjar data från tiden före pandemin och den nationella hälso- och sjukvårdsreformen, vet vi att likadana verksamhetsmodeller fortsätter ännu i dag. Detta förutsätter kritisk syn på hur vi ordnar tjänster för de patienter som får vård på HUS, i synnerhet direkt efter bedömningen, för att vi ska uppnå bästa möjliga resultat,” säger huvudforskare Grigori Joffe från HUS Psykiatri.

Förbättrade vårdvägar med hjälp av tjänstedesign

Studien som är en del av det värdegrundade samarbetet inom hälso- och sjukvården mellan HUS Psykiatri, Helsingfors universitet och Janssen-Cilag International NV:s bolag Johnson & Johnson baserar sig på tidigare observationer enligt vilka samhällskostnaderna i anknytning till depression är högre än man tidigare beräknat. Studien är också en del av projektet ”Transparenta social- och hälsovårdstjänster”. Vårdmodellerna för samma patientgrupp följdes upp under 24 månader, i synnerhet före och efter den psykiatriska bedömningen inom den specialiserade sjukvården. I studien användes patientdata för Helsingfors och Nyland ur 19 nationella och kommunala register åren 2014–2020.

Resultaten av båda studierna utnyttjades redan i processen för tjänstedesign. I den analyseras nuvarande praxis närmare och utvecklas i samarbete med yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården från primärvården och den specialiserad sjukvården samt med patienterna.

Tjänstedesign erbjuder som systematiskt tillvägagångssätt för planering och optimering av servicesystemet stor potential för hälso- och sjukvården samt socialvården. Den fokuserar på att förbättra resultaten och upplevelserna för patienterna och tjänsteleverantörerna genom att förena människor, infrastruktur, kommunikation och processer. I samarbetet med HUS och Johnson & Johnson delar vi in patienterna i segment på basis av deras behov och utvecklar servicevägar för varje segment för att förbättra kvaliteten på vården för patienter med depression, ” säger biträdande professor Paulus Torkki vid Helsingfors universitet.

Resultaten av studierna, under rubriken ” Förändringar i behandling med antidepressiva läkemedel efter en psykiatrisk bedömning inom den specialiserade sjukvården”, presenterades vid den europeiska psykiatrikongressen EPA 2025 som hölls i Madrid den 5–8 april 2025.

Målet med forsknings- och utvecklingsprojekthelheten ”Transparenta social- och hälsovårdstjänster” som genomförs av HUS och flera partner är att skapa anvisningar och verktyg med vilka man enkelt kan kombinera, analysera och visualisera nationella och regionala registeruppgifter om social- och hälsovårdstjänsterna som grund för utvecklings- och forskningsarbetet. Först har man granskat den faktiska användningen av mentalvårds- och missbrukartjänster samt vårdresultaten och kostnaderna. Syftet är att skapa datamodeller och processer som gör det möjligt att göra motsvarande analyser även av andra patientgrupper. Projektet främjar utvecklingen av servicesystemet utifrån verksamhetens effektivitet. Som grund har man skapat en unik databas där man under sju års tid har kombinerat uppgifter om cirka 630 000 patienter i Nyland från hälso- och sjukvårdens, socialservicens, THL:s, FPA:s och Statistikcentralens register.