Screening för livmoderhalscancer är inget att oroa sig för
Screeningprov för livmoderhalscancer tas i laboratorium från livmodermunnen. Det kan låta obehaglig, men provtagningen är inget att oroa sig för.
Syftet med screeningen är att upptäcka eventuella förstadier till livmoderhalscancer och förhindra att det utvecklas till cancer.
Läs i artikeln om hur det går till att delta i screening för livmoderhalscancer.
En tid till provtagning har bokats för dig, men det går också att ändra tiden
Vi sänder kallelser till screening åt kvinnor i den ålder som ska screenas, det vill säga 25–65 år.
Med kallelsen får du information om den tid och plats som bokat åt dig för provtagning eller alternativt anvisningar om att själv boka en tid för provtagning.
Om den bokade tiden inte passar, kan den ändras på laboratoriets webbplats för tidsbokning.
Du deltar väl i screeningen för livmoderhalscancer – det gäller din hälsa
Vi rekommenderar att alla som fått kallelse oberoende av livssituation deltar i screeningen för livmoderhalscancer.
Det är viktigt att delta i screeningen, eftersom ett eventuellt förstadium till livmoderhalscancer hos dig kan upptäckas och behandlas.
Om du av någon orsak inte vill delta i screeningen ska du komma ihåg att avboka din tid.
Provtagningen är snabb och oftast smärtfri – du behöver inte oroa dig
Provet tas av en sjukskötare som fått utbildning för det.
Provet tas med en liten borste från livmodermunnen och livmoderhalskanalen. Om du fått livmodern borttagen, tas provet från slidan.
Provtagningsbesöket tar i sin helhet endast cirka 10 minuter. Provtagningen kan kännas som ett lätt knip, men är ofta smärtfri. Det är ingenting du behöver oroa dig för.
Se på vår webbplats vad som är bra att beakta då du förbereder dig inför provtagning om du till exempel är gravid: Screening för livmoderhalscancer.
Resultatet av screeningen för livmoderhalscancer är i de flesta fall normalt
Resultatet kommer hem per post cirka 1–2 månader efter provtagningen.
Hos största delen av kvinnorna hittas inget som avviker från det normala i screeningprovet.
I det fallet får du nästa kallelse till screening efter cirka fem år.
Ett avvikande resultat kräver fortsatta undersökningar – hur snabbt undersökningen görs beror på förändringens nivå
Om testresultatet visar något som avviker från det normala, får du i samma brev anvisningar om hur de fortsatta undersökningarna genomförs.
De cellförändringar som upptäckts är i allmänhet lindriga och innebär inte cancer eller ett förstadium till det. Om de är lindriga får du nästa kallelse till screening efter cirka två år.
Om fynden kräver fortsatta undersökningar på mottagningen för kvinnosjukdomar, får du en separat kallelse därifrån antingen per brev eller per telefon.
Är det något du funderar på? Mer information om screening för livmoderhalscancer finns på vår webbplats: Screening för livmoderhalscancer.
Du kanske är intresserad av
Det är enkelt att delta i screening för tarmcancer
Syftet med screening för tarmcancer är att upptäcka tarmcancer i ett tidigt skede då sannolikheten är större att den kan botas. Läs i artikeln om hur enkelt det är att delta i screeningen!
Tarmcancer innebär cancer i tjock- och ändtarmen. Årligen drabbas cirka 3 500 finländare av tarmcancer. Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Finland.
Syftet med screeningen är att minska antalet dödsfall till följd av tarmcancer. I den kostnadsfria screeningen söker man efter dolt blod i avföringen.
Till den kostnadsfria screeningen kallas alla i de åldersklasser som ska screenas med två års mellanrum. Kom ihåg att delta i screeningen för tarmcancer.
- HUS kallar alla invånare som hör till de åldersklasser som ska screenas i Nyland, Kymmenedalen och Södra-Karelen till screening för tarmcancer. Screeningen är kostnadsfri.
- Se här när din åldersklass ska screenas.
- Då du hör till en åldersklass som ska screenas, får du en kallelse till screening per brev till din hemadress. I kallelsebrevet finns det material som är avsett för provtagningen och ett returkuvert av kartong vars postavgift redan är betald.
- Det är bra att delta i screeningen direkt du får kallelsen per post. Då glömmer du inte bort att delta, utan får det ur världen och behöver inte fundera över det.
Fyll i den elektroniska blanketten för förhandsuppgifter
- Då du har fått kallelse till screening för tarmcancer, rekommenderar vi att du fyller i dina förhandsuppgifter elektroniskt.
- Blanketten för förhandsuppgifter finns på adressen seula.hus.fi.
- För att fylla i blanketten behöver du den provkod som finns i ditt kallelsebrev.
Ta provet hemma från avföringen – följ anvisningarna noga
- Screeningprov för tarmcancer tar man själv hemma genom att stryka teststickan i avföringen. Med kallelsebrevet kommer exakta anvisningar om provtagningen. Följ anvisningarna noga.
- Inför provtagningen behöver du inte fasta eller ha uppehåll med de mediciner du använder. Inte heller någon sjukdom utgör hinder för att delta i undersökningen. Du kan ta provet under vilken tid på dygnet som helst.
- Förvara provburken i rumstemperatur.
Returnera provet per post eller till närmaste laboratorium
- Returnera provet så snabbt som möjligt efter att provet har tagits.
- För provet i returkuvertet till HUS laboratoriums returlåda eller posta det senast dagen efter provtagningen.
- I alla HUS laboratorier finns en returautomat eller returlåda för inlämning av prov. Den är märkt med texten ”Screening för tarmcancer”. För inlämning av provet behöver man inte boka tid till laboratoriet.
- Kontaktuppgifter till alla HUS laboratorier finns här.
Du får resultaten av screeningen för tarmcancer per brev hem senast inom cirka en månad
- Du får resultatet av screeningen för tarmcancer per brev till din hemadress inom cirka en månad från det att ditt prov lämnades in för undersökning. Laboratorieresultat ges inte per telefon.
- Ett negativt resultat, det vill säga normalt resultat, innebär att inget blod har upptäckts i ditt prov.
- Om resultatet är positivt, innebär det att blod har upptäckts i ditt prov. Blod innebär nödvändigtvis inte tarmcancer eller dess förstadier. Orsaken bör dock utredas med fortsatta undersökningar. Mer information om dem får du i svarsbrevet.
Är det något du funderar på? På vår webbplats finns information om screening för tarmcancer samt svar på de vanligaste frågorna: Screening för tarmcancer.
Du kanske är intresserad av
Tryckande smärta i bröstet ofta symtom på kranskärlssjukdom
Kranskärlssjukdom är en av de vanligaste hjärtsjukdomarna i världen och en av de vanligaste dödsorsakerna i Finland. Om du känner tryck i bröstet då du anstränger dig och smärtan lindras i vila, kan det vara ett första tecken på kranskärlssjukdom. Vid svår smärta som inte lättar ska du ring nödnumret och åka till sjukhuset med ambulans.
Tiina Tuominen
Taavi Lampinen
3
Kranskärlssjukdom är en sjukdom som orsakar åderförkalkning av artärerna. Kranskärlen löper längs hjärtats yta och ansvarar för blodcirkulationen i hjärtat. Vid kranskärlssjukdom fastnar bland annat kalk på blodkärlets vägg, kärlet förträngs gradvis och kan bli helt tilltäppt.
”Till vår hjärtstation vid Mejlans tornsjukhus kommer majoriteten för vård just på grund av kranskärlssjukdom”, säger kardiolog Mikko Parry vid Hjärt- och lungcentrum.
Riskfaktorer för finländarnas folksjukdom, kranskärlssjukdom, är högt blodtryck, högt kolesterol, diabetes, rökning och ärftlig belastning. Vissa faktorer kan man påverka själv, till exempel genom att sluta röka. Blodtryck och kolesterol kan behandlas med permanent medicinering.
Om man drabbas av en attack ska man inte komma till sjukhuset med egen bil
Akut kranskärlssyndrom kan man tala om när tryckande bröstsmärta uppstår vid ansträngning, som att gå i trappor, och smärtan försvinner då ansträngningen upphör. Om smärtan inte går över, ska man uppsöka vård så snabbt som möjligt.
”Vid akut kranskärlssyndrom ringer många först till sina närmaste och åker sedan till sjukhuset med egen bil. Så ska man absolut inte göra. Vid akut kranskärlssyndrom är ambulansen det rätta transportmedlet. Den prehospitala akutsjukvården kan snabbt bedöma hurudan situation det är fråga om och vilket sjukhus man ska uppsöka”, säger Parry.
Om man på sjukhuset misstänker att kranskärlet är helt tilltäppt, måste blodflödet återställas så snabbt som möjligt till en så bra nivå som möjligt. Först görs en kontraströntgen av kranskärlen.
Ballongvidgning botar inte själva sjukdomen
Ibland behandlas kranskärlssjukdom med ballongvidgning. Det innebär att en tunn metalltråd styrs från handleden genom blodkärlet till hjärtat och förbi proppen.
”Den cirka 2–3 mm tjocka ballongen vidgas i blodkärlet genom att blåsa upp den med högt tryck. Då blodet flödar i kärlet, sätts ännu en stent, det vill säga ett metallnät, in för att stöda blodkärlets vägg så att kärlet förblir öppet”, säger Parry.
Ballongvidgning botar inte kranskärlssjukdom, eftersom anlag för kärltilltäppning kvarstår livet ut.
”Med ballongvidgning förbättrar vi flödet endast vid en specifik punkt i kärlet. Sjukdomen kräver kontinuerlig läkemedelsbehandling, hälsosam kost, motion och rökstopp för att kranskärlen inte ska täppas till igen”, säger Parry.
Laboratoriebesök
Har du ordinerats en laboratorieundersökning? Vi har sammanställt en lista med tips för ett smidigt laboratoriebesök.
Det är enkelt att besöka laboratoriet, i synnerhet om du bokar tid i förväg och förbereder dig på rätt sätt inför provtagningen. Läs våra tips här!
Du behöver alltid en remiss
För laboratorieundersökningar behövs alltid en remiss av en läkare eller sjukskötare. Remissen är antingen elektronisk eller i pappersformat.
På remissen till laboratorieundersökningar väljer läkaren vilka laboratorieundersökningar ska göras på dig.
Du kan besöka vilket som helst av HUS laboratorier
HUS har laboratorier i Nyland, Kymmenedalen och Södra Karelen. Du kan välja det laboratorium som passar dig bäst.
Alla våra laboratorier och de undersökningar som görs i dem finns på vår webbplats: Laboratorier.
Boka tid i förväg
Det är bra att boka tid till laboratoriet. På det sättet undviker du köande.
Boka tid på adressen www.huslab.fi/tidsbokning. Du kan också boka tid per telefon vardagar klockan 7.30–15.30 på numret (09) 471 86800.
Kom ihåg att avboka eller ändra din tid om du inte kan komma.
Ta reda på i förväg hur du ska förbereda dig inför provtagningen
Ta reda på av den enhet som ordinerat undersökningen om du behöver fasta före provtagningen och om du kan ta dina mediciner normalt.
Om din undersökning inte kräver fasta, är det bra att komma till laboratoriet på eftermiddagen. Då finns det gott om tider.
Ytterligare information om laboratorieprov finns i Undersökningshuset i Hälsobyn.
Resultaten får du av den behandlade enheten
Din läkare eller sjukskötare kommer överens med dig hur du får undersökningsresultaten: på mottagningen, per brev, telefon eller elektroniskt i MittKanta.
Laboratoriet eller laboratoriets kundtjänst lämnar inte ut resultat och överför dem inte heller till MittKanta.
Vård på svenska genom hela vårdkedjan
Att få vård på sitt modersmål är ingen självklarhet för svenskspråkiga patienter. På bröstkirurgiska enheten har man ändå lyckats skapa fungerande vårdvägar helt och hållet på svenska.
Ulla Backman är jättetacksam. Hon känner att hon har fått ett otroligt fint bemötande på sitt modersmål. Också vården har varit exemplarisk.
”Även om jag fick en svår diagnos, fick jag ett lugn i mig när jag första gången träffade min kirurg,” säger Backman.
I mars diagnosticerades hon med en aggressiv, så kallad trippelnegativ, form av bröstcancer. Diagnosen i sig var skrämmande och väntan på biopsisvaren var väldigt jobbig, men det har haft en enorm betydelse att hon hela vägen har blivit bemött på sitt modersmål svenska.
Problem: Att inte få prata sitt modersmål skapar rädsla och osäkerhet
”Det första samtalet med patienten är väldigt viktigt eftersom det är då diagnosen ställs,” förklarar överläkaren och professorn i kirurgi Malin Sund.
Att få en cancerdiagnos är en form av existentiell kris. Även om man kanske kan finska bra, blir det lätt en slags blockering där man kanske hör orden läkaren säger, men ändå inte kan ta till sig informationen.
”Då kan man inte heller ställa de frågor man skulle vilja ställa. Om man däremot får börja processen på sitt modersmål blir det en helt annan känsla”, säger Sund.
Den cancerform som Ulla Backman drabbades av behandlas i dag med så kallad neoadjuvant behandling, som är en systembehandling som ges före operationen. Backman fick också immunterapi. Vården inleddes med en serie på sammanlagt åtta cellgiftsbehandlingar md några veckors mellanrum, som gavs på Raseborgs sjukhus, det vill säga nära hemmet i Ingå.
”Det har haft en stor betydelse för mig att få tala svenska hela vägen och att behandlingarna skedde nära hemmet. Sjuksköterskorna kunde ibland ringa och frågade hur jag mådde efter behandlingarna, och allt skedde på svenska, vilket kändes bra.”
Att patienten får vård på sitt modersmål är inte bara än känslofråga; det handlar enligt Sund om trygghet.
”Patienten ska vara delaktig i sin egen vård. Därför är det så viktigt att inget går fel och att man förstår varandra. Det skapar trygghet för både läkaren och patienten.”
Lösning: Den svenskspråkiga vårdstigen börjar från språkvalet i remissen
Alla viktiga möten med läkare har skett på svenska under hela sjukdomsprocessen. Modersmålet syns redan i remissen som kommer in och vårdprocessen börjar där.
”Genom att göra en notering om språket försöker vi alltid styra svenskspråkiga patienter till en svenskspråkig läkare. På bröstkirurgiska enheten är vi fyra tvåspråkiga kirurger av totalt 13 och av mina patienter är omkring hälften svenskspråkiga,” säger Sund.
Ulla Backman berömmer HUS personal för att i alla lägen ha bemödat sig om att erbjuda vård på svenska.
”Trots att alla i personalen naturligtvis inte kan prata svenska, så har man alltid sett till att språket uppmärksammats och vid behov hämtat en person som kan svenska. All skriftlig information har jag också fått på god svenska.”
Sund vill uppmana sina kolleger till eftertanke då det gäller språket:
”Ibland gör vi oss själva en björntjänst då vi så lätt byter språk till finska. Jag brukar säga att det enda sättet att lära sig ett språk är att öva sig på det. För sjukskötarna är det en form av språkbad att vara med på min mottagning där jag möter svenskspråkiga patienter. De lär sig de vanligaste fraserna som repeteras på mottagningen, och redan med det kommer man långt.”
Hur skapar man vårdvägar på svenska?
- Patientens modersmål syns redan i remissen som kommer in. Genom att göra en notering om språket kan man försöka styra den svenskspråkiga patienten till en svenskspråkig läkare.
- Om man inte kan erbjuda hela vårdvägen på svenska för patienten är det ytterst viktigt att den skriftliga patientinformationen är på svenska, så att patienten kan bekanta sig med informationen efter besöket.
- Uppmana dina medarbetare att våga prata svenska och bryt föreställningen om att det är pinsamt att säga fel eller göra misstag.
- Skräddarsy språkundervisningen och skapa hjälpmedel enligt faktiskt behov med relevant terminologi.
Nätterapi – psykiskt välbefinnande hemma i soffan
Nätterapi är en terapeutstödd behandlingsform som du behändigt utför via din egen dator eller smarta enhet. Delta i nätterapeut Eero-Matti Gummerus mottagning online för att höra mer om nätterapier.
Jukka Peltola
Jani Alaluusua
3
Nätterapi är en effektiv behandling med låg tröskel. Terapin fokuserar på en viss problematik, till exempel depression, sömnlöshet eller ett visst ångestsyndrom. Nätterapi erbjuds också på svenska.
”Utöver myndiga personer kan också personer som fyllt 16 år få delta om en läkare gjort bedömningen att patienten har nytta av det”, säger psykolog och nätterapeut Eero-Matti Gummerus från HUS.
Behandlingen börjar inom en vecka efter att remissen har kommit in. Terapin pågår i 2–4 månader.
Nätterapierna produceras av HUS och är gratis för patienten. Du kan söka dig till terapi var än i Finland du bor.
Nätterapin framskrider i din egen takt
Enligt Gummerus baserar sig nätterapi på självständigt arbete som du kan göra när som helst och var som helst då det passar dig. Att jobba enligt eget schema ökar i allmänhet patientens aktivitetsnivå och känsla av kontroll i livet. Nätterapi genomförs vid HUS av psykologer och sjukskötare som är specialiserade på olika psykiska störningar.
”I nätterapi framskrider man modul för modul och lär dig nya färdigheter med hjälp av information, videor och övningar”, säger Gummerus.
Varje vecka innefattar en session på cirka en timme. Under sessionerna får patienten som genomgår terapi information och funderar närmare på sin situation och sina utmaningar samt hur dessa påverkar egna tankar, känslor och handlingar. Mellan sessionerna görs också övningar i vardagen, till exempel att skriva dagbok. Nätterapeuten ger respons om övningarna och svarar på frågor mellan sessionerna.
För en framgångsrik nätterapibehandling krävs enligt Gummerus mod av patienten att prova nya tillvägagångssätt och engagemang i självständigt arbete.
Nätterapi är evidensbaserad behandling
Användarvänliga nätterapier baserar sig på kognitiva och beteendeterapeutiska metoder. De kompletterar de offentliga terapitjänster som erbjuds och ersätter som sådana inte andra behandlingsformer.
”Det finns bred forskningsevidens för att nätterapier är effektiva och i praktiken välfungerande behandlingar” säger Gummerus.
Redan över tjugotusen personer per år går i nätterapi, och responsen om dem har varit positiv.
Artikeln publicerades ursprungligen på HUS webbplats 5.11.2024.
Titta också
Svindel – Ett ofarligt besvär eller en varningssignal?
Svindel är ett vanligt besvär som kan väcka oro och osäkerhet. Kom med på neurolog Silja Rätys mottagning för att höra mer om svindel.
Maria van der Meer
Taavi Lampinen, Jani Alaluusua
3
Svindel är ett mycket vanligt besvär och en vanlig orsak till jourbesök.
Svindel beror på många olika orsaker. Svindel kan bero på funktionsstörningar i hjärnan, innerörat, nacken, hjärtat eller blodtryckets reglering. Också många läkemedel och orsaker som har med ämnesomsättningen att göra, som låg blodsockernivå eller anemi, kan orsaka svindel.
”De vanligaste orsakerna till svindel är svindel med ursprung i nacken, godartad lägesyrsel med ursprung i innerörat och svindel som beror på att blodtrycksnivån sjunker då man står upp”, säger specialistläkare i neurologi, medicine doktor Silja Räty vid HUS.
Svindel beror ofta på flera samtidiga orsaker.
Neurologiska symtom, hjärtsymtom och plötslig svindel fungerar som varningssignaler
Neurolog Räty betonar att svindel endast sällan är tecken på en allvarlig sjukdom, men i vissa fall finns det orsak att snabbt uppsöka vård.
Då kan symtom på svindel vara tecken på cirkulationsstörning i hjärnan eller hjärtproblem.
”Om andra neurologiska problem som dubbelseende, svårt att prata eller förlamningssymtom hänger ihop med svindel, kan det vara fråga om en cirkulationsstörning i hjärnan. En varningssignal är också om svindeln är så plötslig och kraftig att man har svårt att hålla sig stående”, säger hon.
Också tillfällig medvetslöshet eller hjärtsymtom som har med svindel att göra, som känsla av hjärtrytmrubbningar, är signaler som kräver en omedelbar bedömning inom hälso- och sjukvården.
Orsaken till svindel är endast sällan allvarlig
Utredningen av symtom på svindel börjar med en intervju om svindelns symtombild på läkarens mottagning. Undersökning av neurologisk status, mätning av blodtryck, att lyssna på hjärtat och tester för svindel med ursprung i örat har en viktig roll. Vid behov kan hjärtfilm, det vill säga EKG eller blodprov tas. Då man misstänker en sjukdom som kräver behandling inom en viss specialitet, konsulterar man en specialistläkare, bland annat en neurolog, om man funderar på behovet av bilddiagnostik av hjärnan.
Behandlingen är avhängig av orsaken till svindeln. Lägesyrsel kan man behandla med sjukgymnastik och svindel som beror på att blodtrycket sjunkit kan förebyggas med att långsamt stå upp eller genom att utföra övningar för vaderna. Vid nackproblem och lägesyrsel drar man nytta av handledning av en fysioterapeut.
Om andra neurologiska symtom anknyter till plötslig svindel, kan det vara fråga om cirkulationsstörning i hjärnan och då behövs en omedelbar bedömning. Då är det orsak att ringa nödcentralen. Vid hotande hjärninfarkt kan man överväga trombolysbehandling.
”Svindel är ändå ett mycket vanligt symtom och orsaken till svindel är sällan allvarlig”, säger Räty.
Titta också
Den lömska sjukdomen glaukom kan länge vara symtomfri
Glaukom är en ögonsjukdom som när den framskrider kan skada synen permanent. I det nya avsnittet av serien På mottagningen svarar specialistläkare i ögonsjukdomar Eeva Ojanen på frågor om glaukom.
Karoliina Koski
Taavi Lampinen, Jani Alaluusua
3
Glaukom är en lömsk sjukdom som länge kan vara symtomfri. I de äldre åldersklasserna är glaukom den näst vanligaste orsaken till synnedsättning. Obehandlad kan den till och med leda till blindhet. Efter 45-års ålder bör man regelbundet besöka ögonläkaren för rutinkontroll, i synnerhet om glaukom förekommer i släkten.
Enbart ögontryck är inte ett tecken på glaukom
Riskfaktorer för glaukom är ålder och ögontryck. Glaukom kan vilseledande kallas en ögontryckssjukdom. För sjukdomen finns dock ingen bestämd gräns för ögontrycket.
”Hos vissa kan ögontrycket vara normalt trots glaukomskada. Å andra sidan kan trycket vara förhöjt trots att man inte har glaukom. Riskfaktorer för glaukom är också strukturella och blodcirkulationsrelaterade faktorer i ögat”, säger specialistläkare i ögonsjukdomar Eeva Ojanen.
Glaukom konstateras med hjälp av olika ögonundersökningar, som mikroskopiundersökning av ögats struktur, synfältsundersökning eller skanning av näthinnans nervfiberlager.
Behandling av glaukom syftar till att bevara tillräcklig synförmåga
Målet med behandling av glaukom är att bevara en tillräcklig synförmåga genom livet. Enda sättet att behandla glaukom är att sänka ögontrycket. Behandlingen inleds med ögondroppar som är avsedda för att sänka ögontrycket eller SLT-laserbehandling (selektiv lasertrabekuloplasti) av ögats kammarvinkel.
Om sjukdomen framskrider trots behandlingen och trycknivån i ögat är för hög, kan operativ behandling vara ett alternativ. Operationen som genomförs under lokalbedövning är mera komplicerad än en starroperation och kräver tät uppföljning i efterhand.
Du kan leva ett normalt liv med glaukom
En glaukomdiagnos kan vara skrämmande och väcka rädsla för att bli blind. Det går dock att leva ett normalt liv med sjukdomen.
”Glaukom kan hanteras och man behöver inte vara rädd för diagnosen så länge man förbinder sig att behandla sjukdomen enligt anvisningarna och går på regelbundna kontrollbesök”, påminner Ojanen.
Artikeln publicerades ursprungligen på HUS webbplats 20.8.2024.
Titta också
Ledprotesoperationer ger rörlighet
En ledprotesoperation kan förbättra livskvaliteten avsevärt när ledskador orsakar smärta och begränsar rörligheten. En vanlig orsak till operation är artros, men även i andra situationer kan ledproteskirurgi underlätta tillvaron. Kom med på ledproteskirurg Joni Puolantos mottagning för att lära dig om ledprotesoperationer.
Pirita Valtonen
Taavi Lampinen, Jani Alaluusua
3
Ledprotesoperationer behövs i allmänhet när en led har betydande skador som orsakar smärta, begränsar rörligheten eller avsevärt försämrar funktionsförmågan och annan behandling inte har hjälpt tillräckligt. En ledprotesoperation kan bli aktuell i vilken ålder som helst, även om äldre patienter utgör majoriteten.
Vanligtvis ligger artros eller tillståndet efter någon typ av skada bakom ledprotesoperationer. Även olika inflammatoriska ledsjukdomar, såsom reumatism, kan orsaka behov av en ledprotes. Hos yngre patienter är orsaken ofta medfödda eller utvecklingsrelaterade avvikelser.
Från ledproteskirurgens mottagning till operationssalen
På mottagningen görs först en kartläggning av patientens situation och besvärets natur. Genom rutinmässiga undersökningar och tester försöker man utreda om en ledprotesoperation börjar bli aktuell.
”Vi diskuterar i allmänhet med patienten om riskerna och fördelarna med en operation och sedan beslutar vi tillsammans om den är motiverad”, säger Puolanto.
Före operationen är det viktigt att ta hand om den allmänna hälsan. Eventuella bakomliggande sjukdomar ska behandlas så att man uppnår en så god terapeutisk balans som möjligt. Dessutom är det bra att patienten ser till att äta tillräckligt mångsidigt och är aktiv. Det är också viktigt att sluta med eller minska användningen av nikotinprodukter.
Patienten kan vara nervös inför operationen, men till exempel implantaten och operationstekniken har under årens lopp utvecklats så att operationerna i allmänhet är mycket säkra.
Ledprotesen är vanligtvis en livslång följeslagare
Hur snabbt man återhämtar sig efter operationen varierar från fall till fall, men efter cirka 6–12 veckor uppnår patienten vanligtvis en relativt normal funktionsförmåga. Återhämtningen fortsätter dock även efter detta. ”Vanligtvis fortsätter återhämtningen cirka ett eller till och med två år efter operationen”, säger Puolanto.
Många patienter undrar hur länge en ledprotes håller och om den behöver bytas i något skede.
”En ledprotes håller i regel mycket länge och hos största delen av patienterna resten av livet. I sällsynta fall, såsom att leden går sönder eller slits måste ledprotesen bytas ut mot en ny”, säger Puolanto.
Artikeln publicerades ursprungligen på HUS webbplats 2.7.2024.
Titta också
Hjälp finns för tidig och försenad pubertet
Det är vanligt med problem som anknyter till pubertet och tillväxt. Hos ungefär två procent av barn och unga försenas puberteten och hos lika många börjar den tidigare än i medeltal. Möt barnendokrinolog Matti Hero i vår nya videoserie På mottagningen så får du svar på frågor som anknyter till puberteten.
Jonna Suometsä
Taavi Lampinen, Jani Alaluusua
3
Hos pojkar börjar puberteten i medeltal i åldern 9–14 och hos flickor i åldern 8–13. Försenad pubertet är vanligare hos pojkar, och hos flickor är för tidigarelagd pubertet vanligare. Om puberteten startar senare eller tidigare än de här åldersgränserna, upptäcker man det vanligen inom skolhälsovården eller primärvården. Då får barnet en remiss till tilläggsundersökningar inom den specialiserade sjukvården.
Ärftliga anlag ligger ofta bakom en försenad pubertet
Majoriteten av fallen av långsam mognad kan förklaras med ärftliga anlag. I ungefär två av tre unga familjer finns en pappa, mamma eller ett syskon vars pubertet har börjat senare än vanligt.
”Förseningen kan orsakas av vissa sjukdomar. Riskfaktorer är till exempel en testikel som inte vandrat ned i den tidiga barndomen, en långtidssjukdom som inverkar på tillväxten, huvudvärk, synstörningar och bristfälligt luktsinne”, säger Matti Hero.
För majoriteten är förseningen av puberteten godartad och puberteten startar normalt lite senare än hos jämnåriga.
En tidig pubertet kräver undersökningar
En av läkare konstaterad tidig pubertet som börjat hos pojkar under 9 år eller hos flickor under 8 år är avvikande och ska alltid undersökas inom den specialiserade sjukvården. Det finns relativt få sådana här patienter och orsakerna varierar.
Också arvsmassan spelar in i tidig pubertet. Ofta hittar man en nära släkting som haft tidig pubertet. Ju tidigare puberteten börjar, desto större är risken för att man i undersökningar hittar en sjukdom som förklarar den tidigarelagda puberteten.
Tidig och försenad pubertet går att behandla
Ett besök på barnendokrinologens mottagning är ett normalt läkarbesök, där man först på bred front utreder bland annat tillväxtkurvan för familjen och släktingar och eventuella symtom hos barnet. Dessutom genomgår barnet eller den unga en läkarundersökning. Med hjälp av undersökningar söker man riskfaktorer som förklarar pubertetens avvikande tidpunkt. På mottagningen diskuterar man också hur mycket situationen belastar barnet eller den unga. Ofta tas också blodprov med vilka man kan utesluta sjukdomar.
“Man hittar sällan någon allvarlig orsak i bakgrunden. Vi har goda redskap för att utreda och behandla frågor som gäller puberteten. Av oss får man hjälp och vård om en tidig eller försenad pubertet bekymrar barnet eller den unga”, säger Matti Hero.
Artikeln publicerades ursprungligen på HUS webbplats 23.5.2024.
