För patienten är måltiderna ofta den enda bekanta stunden när hen vårdas på avdelningen – och därför är de särskilt viktiga.

På sjukhuset serveras fyra måltider under dagen: morgonmål, lunch, middag och kvällsmål. Utöver dem kan patienten vid behov få mellanmål.

Regelbundna måltider tryggar tillräcklig näringstillförsel för patienten och följer en normal måltidsrytm.

Patienten kan i viss mån påverka sin egen mat. Då patienten kommer till sjukhuset blir hen tillfrågad om specialdiet och patienten kan också påverka till exempel måltidsdrycken. Om maten inte smakar är det bra att nämna det för vårdpersonalen och då kan man tillsammans diskutera alternativ.

Måltiderna har många effekter som främjar återhämtningen allt från tillräcklig näringstillförsel till en social funktion. 

Hälsosam kost som innehåller väsentliga fetter, protein och fibrer samt tillräckligt med grönsaker, frukt och bär hjälper kroppen att läka.

Måltiderna stöder också återhämtningen, eftersom det då är en bra stund att sätta sig upp eller röra på sig och använda bestick.

På vissa avdelningar hålls måltiderna i gemensamma lokaler och ger möjlighet till samvaro med andra patienter.

Modell för den hälsofrämjande måltid som serveras på sjukhuset utgör den så kallade basdieten som passar de flesta av sjukhusets patienter.

Dessutom tillreds i sjukhusets kök cirka 20 måltider som passar specialdieter. I specialdieter beaktas till exempel patientens allergier, höjt näringsbehov, begränsningar till följd av sjukdom, matens konsistens och patientens övertygelse.

Maten för patienterna tillreds med omsorg av högklassiga råvaror. Patienten kan alltså lita på att specialdieter beaktas noggrant.

I planeringen av matsedeln beaktas dessutom smakpreferenser hos personer i olika åldrar och från olika kulturer.

Om det finns en risk att patientens näringstillgång är för knapp till exempel på grund av sjukdom, dålig matlust eller hög ålder, serveras patienten mat som innehåller rikligare med protein eller andra energirika näringsämnen, som fetter.

Näringsbrist bromsar patientens återhämtning. Till exempel musklerna behöver protein för att hållas i form och såren behöver protein, vitaminer och mineralämnen för att läka.

Den mat som serveras till patienterna planeras alltid utifrån de nationella rekommendationerna.

Institutet för hälsa och välfärd och Statens näringsdelegation har publicerat rekommendationer för nutritionsbehandling för sjukhusen. I dem fastställs näringsvärden och tillverkningsprocessen för sjukhusmaten. Rekommendationen grundar sig på att individer under vistelsen på sjukhus har rätt till både bra kost och god vård.

De nationella näringsrekommendationerna utgör grund för rekommendationerna för nutritionsbehandling. I dem betonas en hälsosam, socialt ansvarsfull och miljövänlig kost.

De vanligaste såren är skär- eller sticksår orsakade av ett vasst föremål. Det kan också förekomma skrubbsår, skråmor och bitsår på huden. På händer och fötter kan även nerver, senor och blodkärl skadas i samband med ytliga sår.

Även små sår kan blöda mycket om de finns på ett område med många blodkärl. En omsorgsfull behandling av såret bidrar till att såret läker snabbare, förhindrar infektioner och minskar ärrvävnad.

1. Rengör såret och förslut det med fjärilstejp eller sårtejp.
2. Skydda såret med ett rent och torrt förband och håll det torrt i 3−7 dygn.
3. Duscha såret dagligen om det utsöndrar lite var och låt såret ärras.

Läs hela egenvårdsanvisningen: Sår (Hälsobyns Jourhus)

Hyperventilation innebär en situation där en person andas mer än nödvändigt. Eftersom andningen är djup och snabb avlägsnas mer koldioxid från kroppen än det hinner bildas. Detta orsakar obehagliga symtom, såsom kvävningskänsla, yrsel och till och med att man svimmar.

1. Känn igen och förstå symtomen vid hyperventilationsanfall.
2. Öva djup mellangärdsandning som stöd för att behålla lugnet.
3. Undvik att andas in i en papperspåse; reglera utandningen genom att krympa läpparna.

Läs hela egenvårdsanvisningen: Hyperventilation (Hälsobyns Jourhus)

En köldskada uppstår när någon kroppsdel utsätts för kyla och temperaturen sjunker så lågt att vattnet i vävnaderna börjar frysa. Det är ganska vanligt med köldskador under vintern i Finland, särskilt när temperaturen sjunker under 20 minusgrader.

Symtom på djupa och ytliga köldskador är domningar och stickningar i huden, färgförändringar och att huden blir vaxartat vit, svullnad och blåaktig hud, blåsor samt förhårdnad och smärta i vävnaderna.

Du kan själv behandla små och lindriga köldskador hemma. En djup köldskada ska behandlas på sjukhus.

1. Sök dig snabbt till en varm och skyddad plats.
2. Värm det frusna området genom att doppa det i 37−42-gradigt vatten i 20−30 minuter.
3. Använd antiinflammatoriska läkemedel som du kan köpa från apoteket för att behandla smärtan.

Läs hela egenvårdsanvisningen: Köldskada (Hälsobyns Jourhus)

En muskelbristning innebär till exempel en motionsskada som uppstått i muskeln och som bryter muskelfibrerna. Skadestället är smärtsamt och kan svullna eller ha blåmärken. 

Muskelkramper, det vill säga sendrag, kan förekomma i muskeln under eller efter ansträngning. Vid sendrag dras muskeln plötsligt samman, vilket orsakar svår smärta. Sendrag förekommer oftast i benen under natten.

1. Höj upp skadeområdet med muskelbristningen, använd en kylförpackning 15−20 minuter åt gången och upprepa vid behov med 1–2 timmars mellanrum.
2. Börja med lätt ansträngning efter ett par dagar inom de gränser som smärtan tillåter.
3. Upphör med den rörelse som orsakat sendraget, massera muskeln lätt och tänj den försiktigt.

Läs hela egenvårdsanvisningen: Muskelbristning och muskelkramp (Hälsobyns Jourhus)

Solens ultravioletta strålning, det vill säga UV-strålning, orsakar att huden blir brun och att den blir solbränd. Den vanligaste hudtypen i Finland blir brun och solbränd emellanåt. Förutom hudskador och solbränd hud åldras huden av UV-strålning och risken för att insjukna i cancer ökar.

Den brända huden är röd och varm. Dessutom kan det uppstå blåsor på det brända området och området kan svullna och göra mycket ont.

Solbränd hud behandlas på samma sätt som andra lindriga brännskador.

1. Skydda huden med kläder och använd solkräm.
2. Kyl ned den brända huden med ljummet vatten och använd hydrokortisonsalva.
3. Punktera inte blåsorna. Skydda den utsöndrande huden med ett förband avsett för brännskador.

Läs hela egenvårdsanvisningen: Solbränd hud (Hälsobyns Jourhus)

En bra tumregel inför sjukhusvistelsen är att packa så lätt som möjligt. Till exempel på avdelningen för kvinnosjukdomar stannar patienterna vanligtvis en eller två nätter, ibland upp till en vecka. En rullväska eller ryggsäck är alltså ofta mer användbar på semesterresor än vid ett sjukhusbesök.

Det finns ändå några saker du absolut bör komma ihåg att ta med till sjukhuset. Ta med dig mobiltelefon och laddare, identitetsbevis eller FPA-kort samt de läkemedel du använder regelbundet. Om du använder hjälpmedel, ta också med dem till sjukhuset.

Vi tillhandahåller till exempel tvättmedel, men om du föredrar att använda dina egna produkter kan du självklart ta med eget schampo och andra personliga hygienartiklar. Inneskor är också praktiska i sjukhusvardagen.

Ta inte med dig värdesaker eller stora summor pengar. Våra patientrum har låsbara skåp, men vi rekommenderar ändå att du lämnar till exempel smycken hemma. Våra lokalvårdare tackar när borden och fönsterbrädorna i patientrummen är fria från prydnadsföremål. Det här är viktigt också ur hygienperspektiv. Lämna vänligen även parfymer och andra starka dofter hemma.

När det är dags att åka hem lönar det sig att du noggrant packar ner alla dina egna saker. Laddare och hörlurar är de överlägset mest upphittade föremålen på sjukhuset. Smycken glöms också lätt kvar.

Du kan läsa dina patientbrev i Maisa genast när de är klara. Digitala brev bevaras och sparar samtidigt kostnader och miljön. Du kan avstå från papperspost i segmentet meddelanden och brev. Se närmare anvisningar här.

Gör ditt mottagningsbesök smidigare och snabbare genom att fylla i dina uppgifter i förväg. I Maisa kan du bland annat komplettera dina kontaktuppgifter, medicinering, allergier samt aktuella diagnoser. Du kan också fylla i enkäter och blanketter med förhandsinformation som en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården har sänt dig. Förberedelse inför besöket öppnar i Maisa sju dagar före den bokade tiden.

I Maisa kan du göra dig förtrogen med de anvisningar som du har fått. Läs anvisningarna noga så att ärendehanteringen är smidigare. 

Laboratorieresultat och bilddiagnostiska resultat syns i Maisa på sidan undersökningsresultat. Resultaten kan grupperas antingen enligt besök eller enskilda resultat.

I Maisa kan du sända meddelanden direkt till din vårdande tidsbokningsenhet. Meddelandet kan sändas sex månader före och efter din bokade tid.

Kontakta Könscellsbanken per e-post eller telefon. Från oss får du ett informationspaket och en blankett för hälsouppgifter att fylla i. Kontaktuppgifter finns på Könscellsbankens webbplats.

Vårdaren intervjuar dig om frågor som rör hälsan, juridiska aspekter och de motiv som ligger bakom din vilja att bli äggcellsdonator. Du besöker också psykologens mottagning för att diskutera tankar och känslor kring donationen samt vilken betydelse den donerade cellens ursprung har för barnet och mottagarfamiljen. 

Du får genomgå en grundlig hälsoundersökning och en gynekologisk undersökning samt en ultraljudsundersökning. Det tas också blodprov. Genom blodproven utesluts till exempel hiv- och hepatitsmitta. Även ditt AMH-värde mäts för att få en uppfattning om antalet äggblåsor.

Hormoninjektioner används för att stimulera produktionen av äggceller och behandlingen pågår i cirka två veckor. Vi följer med hur äggstockarna svarar på behandlingen med 1–2 ultraljudsundersökningar.

Vi plockar ultraljudsstyrt ut äggceller via slidan och du får effektiv smärtlindring inför åtgärden. Själva insamlingen tar cirka 5–10 minuter.

I Finland är den offentliga hälso- och sjukvården indelad i primärvården och den specialiserade sjukvården. HUS erbjuder specialiserad sjukvård. Tillgång till vård inom den icke-brådskande offentliga specialiserade sjukvården kräver remiss och bedömning av en läkare eller tandläkare.  

På grund av detta kan du inte boka tid till HUS utan remiss. I de flesta fall kallar HUS dig till undersökningar eller vård på en tidpunkt som färdigt bokats för dig. 

En remiss är ett dokument skrivet av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. En remiss till den specialiserade sjukvården kan skrivas vid en hälsovårdscentral, en företagshälsovårdsstation eller en privatläkares mottagning, om det är nödvändigt med tanke på behandlingen av sjukdomen.

Remissen hänvisar dig till noggrannare undersökningar eller till patient inom den specialiserade sjukvården. Det är också möjligt att remissen returneras till läkaren som skrivit den tillsammans med vårdanvisningar.

Genom att använda remisser säkerställer man att vården är ändamålsenlig och att patienterna får vården de behöver i rätt tid. På detta sätt kan också hälso- och sjukvårdens resurser riktas effektivt. 

Inom den specialiserade sjukvården ansvarar en specialistläkare för din vård. Inom den specialiserade sjukvården koncentrerar man sig i huvudsak på allvarligare och mer komplicerade sjukdomar. För den mest krävande sjukvården på specialnivå ansvarar universitetssjukhusen som till exempel HUS.

Vid flera långvariga sjukdomar utförs undersökningarna, ställs diagnosen och inleds behandlingen inom den specialiserade sjukvården men uppföljningen och den fortsatta vården sker inom primärvården.  

Med primärvården menas uppföljning av befolkningens hälsotillstånd, främjande av hälsa och olika hälso- och sjukvårdstjänster som välfärdsområdet ordnar. I Nyland ansvarar Helsingfors stad och Nylands välfärdsområden för primärvården.

Hälsovårdscentraler som hör till primärvården är även i de flesta akuta fall ditt primära vårdställe. Hälsovårdscentralernas tjänster är bland annat allmänläkartjänster, rådgivningar, vaccinationer, tandvård, akutmottagningar och uppföljning av långvariga sjukdomar. Mer information om primärvårdens tjänster och tidsbokning hittar du på Helsingfors stads och välfärdsområdenas webbplatser. 

HUS jourer är samjourer. Det betyder att den specialiserade sjukvårdens jour och primärvårdens jour verkar parallellt vid jourerna då hälsovårdscentralerna inte är öppna.  

Patienter som är i behov av brådskande vård ges i första hand vård vid hälsostationernas mottagningar för brådskande vård. Om din hälsostation är stängd, rekommenderar vi att du ringer Jourhjälpen 116117. Vid behov hänvisar Jourhjälpen dig till rätt vårdställe. I brådskande situationer kan du också uppsöka jouren direkt.

Vid sidan om samjourer har HUS också jourer för olika specialiteter, dit du kommer med remiss eller genom att ringa numren på HUS webbplats.  

Läs mer om våra jourtjänster

Du kan komma för att föda utan remiss. Före du åker iväg för att föda ska du ändå ringa telefontjänsten för föderskor, där en barnmorska kartlägger din situation och hänvisar dig till ett lämpligt sjukhus.

Läs mer om förlossningar