Blodproppar kan förebyggas
Du kan förebygga risken att det uppstår en blodpropp genom din livsstil. Det är bra att identifiera och behandla symtom på blodproppar i tid.
Karoliina Koski
Jani Alaluusua, Taavi Lampinen
3
En trombos, det vill säga en blodpropp leder till att blod koagulerar i vener eller artärer. I Finland drabbas upp till 10 000 personer av ventrombos årligen.
Vem som helst kan få en blodpropp, men det finns vissa riskgrupper. Blodproppsbenägenheten kan också vara ärftlig.
”Till riskgruppen hör patienter som genomgått en stor operation eller får sjukhusvård på grund av en annan akut sjukdom. Även graviditet och förlossning utgör riskabla tidsperioder”, säger specialistläkare Mirka Sivula från HUS enhet för koagulationsstörningar.
Smärta i vaden är ett vanligt symtom på blodpropp i nedre extremiteten
Blodproppar är vanligast i nedre extremiteterna och i lungorna. De vanligaste symtomen på en ventrombos i vaden är smärta, svullnad och rodnad.
”Om smärtan i vaden beror på en skada i samband med en idrottsprestation, finns det i allmänhet ingen anledning till oro. Då symtomen framkommer i vanliga situationer i vardagen utan skada, finns det orsak att göra närmare utredningar”, säger Sivula.
Ventrombos kan i vissa fall vara livshotande. En blodpropp eller en del av den som lossnat kan föras med blodströmmen till lungorna och orsaka blodpropp i lungan. Typiska symtom på det är andnöd och plötsligt försämrad prestationsförmåga.
”Ventrombos kan också vara helt symtomfri och den kan gå över av sig själv. Ibland kan trombosen upptäckas av en slump i samband med undersökningar av en annan sjukdom och då behandlas den naturligtvis. Det är dock inget att vara rädd för”, konstaterar hon.
Blodpropp bör behandlas i tid
Vid misstanke om en blodpropp i en ven eller lungorna bör man uppsöka vård inom några dagar. Om man har kraftiga symtom ska man uppsöka jouren omedelbart.
Genom ett blodprov undersöker man om det är fråga om en blodpropp. En blodpropp i nedre extremiteterna konstateras genom ultraljudsundersökning och i lungorna genom en datortomografiundersökning.
”Behandlingen som ges är läkemedel som hämmar blodets koagulering. Behandlingen ges i allmänhet i form av tabletter som ska tas via munnen”, säger Sivula.
Alla kan genom sin egen aktivitet minska risken att det uppstår blodproppar.
”Ett tillräckligt vätskeintag, motion, att sköta om sin allmänna hälsa och sluta röka är ytterst viktigt för att förebygga blodproppar."
Donera äggceller
Genom att donera äggceller bidrar man på ett värdefullt sätt till att förverkliga drömmen om ett eget barn för ofrivilligt barnlösa personer. Donationsprocessen är noggrant planerad och trygg för donatorn.
Ofrivillig barnlöshet är ett allmänt problem. Det råder brist både på donerade äggceller och spermier. Här kan du läsa hur processen att donera äggceller går till.
Donation av äggceller börjar med kontakt till Könscellbanken
Kontakta Könscellbanken per e-post eller telefon. Från oss får du ett informationspaket och en blankett för hälsouppgifter att fylla i. Kontaktuppgifter finns på Könscellbankens webbplats.
Vid intervjun går man igenom medicinska och juridiska aspekter i anknytning till donationen
Vårdaren intervjuar dig om frågor som rör hälsan, juridiska aspekter och de motiv som ligger bakom din vilja att bli äggcellsdonator. Du besöker också psykologens mottagning för att diskutera tankar och känslor kring donationen samt vilken betydelse den donerade cellens ursprung har för barnet och mottagarfamiljen.
Grundlig undersökning av ditt hälsotillstånd
Du får genomgå en grundlig hälsoundersökning och en gynekologisk undersökning samt en ultraljudsundersökning. Det tas också blodprov. Genom blodproven utesluts till exempel hiv- och hepatitsmitta. Även ditt AMH-värde mäts för att få en uppfattning om antalet äggblåsor.
Hormonbehandling får äggcellerna att mogna
Hormoninjektioner används för att stimulera produktionen av äggceller och behandlingen pågår i cirka två veckor. Vi följer med hur äggstockarna svarar på behandlingen med 1–2 ultraljudsundersökningar.
Insamling av äggceller är en snabb åtgärd
Vi plockar ultraljudsstyrt ut äggceller via slidan och du får effektiv smärtlindring inför åtgärden. Själva insamlingen tar cirka 5–10 minuter.
Vill du donera äggceller? På vår webbplats finns mer information om donation av äggceller.
Därför behöver du en remiss för att komma till HUS på undersökningar och få vård
Den offentliga hälso- och sjukvården är indelad i primärvården och den specialiserade sjukvården. HUS erbjuder specialiserad sjukvård för vilken du behöver en remiss. Utan remiss kan du komma endast till jouren och för att föda. Oftast är hälsovårdscentralerna som hör till primärvården ditt första vårdställe.
HUS erbjuder specialiserad sjukvård
I Finland är den offentliga hälso- och sjukvården indelad i primärvården och den specialiserade sjukvården. HUS erbjuder specialiserad sjukvård. Tillgång till vård inom den icke-brådskande offentliga specialiserade sjukvården kräver remiss och bedömning av en läkare eller tandläkare.
På grund av detta kan du inte boka tid till HUS utan remiss. I de flesta fall kallar HUS dig till undersökningar eller vård på en tidpunkt som färdigt bokats för dig.
Remissen hänvisar dig till rätt vård
En remiss är ett dokument skrivet av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. En remiss till den specialiserade sjukvården kan skrivas vid en hälsovårdscentral, en företagshälsovårdsstation eller en privatläkares mottagning, om det är nödvändigt med tanke på behandlingen av sjukdomen.
Remissen hänvisar dig till noggrannare undersökningar eller till patient inom den specialiserade sjukvården. Det är också möjligt att remissen returneras till läkaren som skrivit den tillsammans med vårdanvisningar.
Genom att använda remisser säkerställer man att vården är ändamålsenlig och att patienterna får vården de behöver i rätt tid. På detta sätt kan också hälso- och sjukvårdens resurser riktas effektivt.
Specialiserad sjukvård är mer krävande vård
Inom den specialiserade sjukvården ansvarar en specialistläkare för din vård. Inom den specialiserade sjukvården koncentrerar man sig i huvudsak på allvarligare och mer komplicerade sjukdomar. För den mest krävande sjukvården på specialnivå ansvarar universitetssjukhusen som till exempel HUS.
Vid flera långvariga sjukdomar utförs undersökningarna, ställs diagnosen och inleds behandlingen inom den specialiserade sjukvården men uppföljningen och den fortsatta vården sker inom primärvården.
Primärvården är för det mesta det första vårdstället
Med primärvården menas uppföljning av befolkningens hälsotillstånd, främjande av hälsa och olika hälso- och sjukvårdstjänster som välfärdsområdet ordnar. I Nyland ansvarar Helsingfors stad och Nylands välfärdsområden för primärvården.
Hälsovårdscentraler som hör till primärvården är även i de flesta akuta fall ditt primära vårdställe. Hälsovårdscentralernas tjänster är bland annat allmänläkartjänster, rådgivningar, vaccinationer, tandvård, akutmottagningar och uppföljning av långvariga sjukdomar. Mer information om primärvårdens tjänster och tidsbokning hittar du på Helsingfors stads och välfärdsområdenas webbplatser.
Till jouren och för att föda kan du komma utan remiss - vänligen ring före du anländer
HUS jourer är samjourer. Det betyder att den specialiserade sjukvårdens jour och primärvårdens jour verkar parallellt vid jourerna då hälsovårdscentralerna inte är öppna.
Patienter som är i behov av brådskande vård ges i första hand vård vid hälsostationernas mottagningar för brådskande vård. Om din hälsostation är stängd, rekommenderar vi att du ringer Jourhjälpen 116117. Vid behov hänvisar Jourhjälpen dig till rätt vårdställe. I brådskande situationer kan du också uppsöka jouren direkt.
Vid sidan om samjourer har HUS också jourer för olika specialiteter, dit du kommer med remiss eller genom att ringa numren på HUS webbplats.
Du kan komma för att föda utan remiss. Före du åker iväg för att föda ska du ändå ringa telefontjänsten för föderskor, där en barnmorska kartlägger din situation och hänvisar dig till ett lämpligt sjukhus.
Det finns ett eget sätt för alla att ha kontroll över sin vikt
Levnadssätt och mättnadskontroll har stor betydelse inom viktkontroll. Utöver operationer och läkemedel används i dag också nya digitala behandlingsmetoder mot fetma.
Timo Korpela
Jani Alaluusua, Taavi Lampinen
3
Fetma är allmänt och behovet av vård är stort. Överläkare och fetmaforskare Kirsi Pietiläinen vid HUS Gastrocentrum betonar vikten av att hitta positiva lösningar.
”Levnadssätt, det vill säga kost, motion, sömn och mentala färdigheter är de fyra stöttepelarna för behandlingen. Även läkemedel och operationer är viktiga sätt att behandla fetma”, säger Pietiläinen.
En personlig coach ger tryggt stöd
En metod för att behandla fetma och för sund viktkontroll finns i Hälsoviktshuset i Hälsobyn.
”Hälsoviktshusets digitala program och en personlig coach stöder individanpassad behandling”, säger Pietiläinen.
En personlig coach är en trygg yrkesutbildad person som kunden kan lita på. Coachen stöder kunden under hela behandlingsprocessen och erbjuder skräddarsydda råd och ger uppmuntring. Du får tillgång till Hälsoviktshusets tjänster med remiss var än du bor i Finland.
Mättnadskontroll är den bästa metoden för långsiktig vikthållning
Studier visar att vikten i genomsnitt minskar 10–20 procent med läkemedel och cirka fem procent med livsstilsbehandling.
”Trots det varierar situationen för varje kund och det finns ingen prioritetsordning mellan olika behandlingsmetoder. För att lyckas krävs ett individanpassat förhållningssätt där målet är att hitta ett fungerande koncept för var och en”, betonar Pietiläinen.
”Många har svårigheter med mättnadskänslan, det vill säga de bär på en gnagande hunger och ett matbegär. En bestående förändring i mättnaden utgör ofta det allra bästa stödet för långsiktig vikthållning.”
Screening för livmoderhalscancer är inget att oroa sig för
Screeningprov för livmoderhalscancer tas i laboratorium från livmodermunnen. Det kan låta obehaglig, men provtagningen är inget att oroa sig för.
Syftet med screeningen är att upptäcka eventuella förstadier till livmoderhalscancer och förhindra att det utvecklas till cancer.
Läs i artikeln om hur det går till att delta i screening för livmoderhalscancer.
En tid till provtagning har bokats för dig, men det går också att ändra tiden
Vi sänder kallelser till screening åt kvinnor i den ålder som ska screenas, det vill säga 25–65 år.
Med kallelsen får du information om den tid och plats som bokat åt dig för provtagning eller alternativt anvisningar om att själv boka en tid för provtagning.
Om den bokade tiden inte passar, kan den ändras på laboratoriets webbplats för tidsbokning.
Du deltar väl i screeningen för livmoderhalscancer – det gäller din hälsa
Vi rekommenderar att alla som fått kallelse oberoende av livssituation deltar i screeningen för livmoderhalscancer.
Det är viktigt att delta i screeningen, eftersom ett eventuellt förstadium till livmoderhalscancer hos dig kan upptäckas och behandlas.
Om du av någon orsak inte vill delta i screeningen ska du komma ihåg att avboka din tid.
Provtagningen är snabb och oftast smärtfri – du behöver inte oroa dig
Provet tas av en sjukskötare som fått utbildning för det.
Provet tas med en liten borste från livmodermunnen och livmoderhalskanalen. Om du fått livmodern borttagen, tas provet från slidan.
Provtagningsbesöket tar i sin helhet endast cirka 10 minuter. Provtagningen kan kännas som ett lätt knip, men är ofta smärtfri. Det är ingenting du behöver oroa dig för.
Se på vår webbplats vad som är bra att beakta då du förbereder dig inför provtagning om du till exempel är gravid: Screening för livmoderhalscancer.
Resultatet av screeningen för livmoderhalscancer är i de flesta fall normalt
Resultatet kommer hem per post cirka 1–2 månader efter provtagningen.
Hos största delen av kvinnorna hittas inget som avviker från det normala i screeningprovet.
I det fallet får du nästa kallelse till screening efter cirka fem år.
Ett avvikande resultat kräver fortsatta undersökningar – hur snabbt undersökningen görs beror på förändringens nivå
Om testresultatet visar något som avviker från det normala, får du i samma brev anvisningar om hur de fortsatta undersökningarna genomförs.
De cellförändringar som upptäckts är i allmänhet lindriga och innebär inte cancer eller ett förstadium till det. Om de är lindriga får du nästa kallelse till screening efter cirka två år.
Om fynden kräver fortsatta undersökningar på mottagningen för kvinnosjukdomar, får du en separat kallelse därifrån antingen per brev eller per telefon.
Är det något du funderar på? Mer information om screening för livmoderhalscancer finns på vår webbplats: Screening för livmoderhalscancer.
Du kanske är intresserad av
Det är enkelt att delta i screening för tarmcancer
Syftet med screening för tarmcancer är att upptäcka tarmcancer i ett tidigt skede då sannolikheten är större att den kan botas. Läs i artikeln om hur enkelt det är att delta i screeningen!
Tarmcancer innebär cancer i tjock- och ändtarmen. Årligen drabbas cirka 3 500 finländare av tarmcancer. Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Finland.
Syftet med screeningen är att minska antalet dödsfall till följd av tarmcancer. I den kostnadsfria screeningen söker man efter dolt blod i avföringen.
Till den kostnadsfria screeningen kallas alla i de åldersklasser som ska screenas med två års mellanrum. Kom ihåg att delta i screeningen för tarmcancer.
- HUS kallar alla invånare som hör till de åldersklasser som ska screenas i Nyland, Kymmenedalen och Södra-Karelen till screening för tarmcancer. Screeningen är kostnadsfri.
- Se här när din åldersklass ska screenas.
- Då du hör till en åldersklass som ska screenas, får du en kallelse till screening per brev till din hemadress. I kallelsebrevet finns det material som är avsett för provtagningen och ett returkuvert av kartong vars postavgift redan är betald.
- Det är bra att delta i screeningen direkt du får kallelsen per post. Då glömmer du inte bort att delta, utan får det ur världen och behöver inte fundera över det.
Fyll i den elektroniska blanketten för förhandsuppgifter
- Då du har fått kallelse till screening för tarmcancer, rekommenderar vi att du fyller i dina förhandsuppgifter elektroniskt.
- Blanketten för förhandsuppgifter finns på adressen seula.hus.fi.
- För att fylla i blanketten behöver du den provkod som finns i ditt kallelsebrev.
Ta provet hemma från avföringen – följ anvisningarna noga
- Screeningprov för tarmcancer tar man själv hemma genom att stryka teststickan i avföringen. Med kallelsebrevet kommer exakta anvisningar om provtagningen. Följ anvisningarna noga.
- Inför provtagningen behöver du inte fasta eller ha uppehåll med de mediciner du använder. Inte heller någon sjukdom utgör hinder för att delta i undersökningen. Du kan ta provet under vilken tid på dygnet som helst.
- Förvara provburken i rumstemperatur.
Returnera provet per post eller till närmaste laboratorium
- Returnera provet så snabbt som möjligt efter att provet har tagits.
- För provet i returkuvertet till HUS laboratoriums returlåda eller posta det senast dagen efter provtagningen.
- I alla HUS laboratorier finns en returautomat eller returlåda för inlämning av prov. Den är märkt med texten ”Screening för tarmcancer”. För inlämning av provet behöver man inte boka tid till laboratoriet.
- Kontaktuppgifter till alla HUS laboratorier finns här.
Du får resultaten av screeningen för tarmcancer per brev hem senast inom cirka en månad
- Du får resultatet av screeningen för tarmcancer per brev till din hemadress inom cirka en månad från det att ditt prov lämnades in för undersökning. Laboratorieresultat ges inte per telefon.
- Ett negativt resultat, det vill säga normalt resultat, innebär att inget blod har upptäckts i ditt prov.
- Om resultatet är positivt, innebär det att blod har upptäckts i ditt prov. Blod innebär nödvändigtvis inte tarmcancer eller dess förstadier. Orsaken bör dock utredas med fortsatta undersökningar. Mer information om dem får du i svarsbrevet.
Är det något du funderar på? På vår webbplats finns information om screening för tarmcancer samt svar på de vanligaste frågorna: Screening för tarmcancer.
Du kanske är intresserad av
Tryckande smärta i bröstet ofta symtom på kranskärlssjukdom
Kranskärlssjukdom är en av de vanligaste hjärtsjukdomarna i världen och en av de vanligaste dödsorsakerna i Finland. Om du känner tryck i bröstet då du anstränger dig och smärtan lindras i vila, kan det vara ett första tecken på kranskärlssjukdom. Vid svår smärta som inte lättar ska du ring nödnumret och åka till sjukhuset med ambulans.
Tiina Tuominen
Taavi Lampinen, Jani Alaluusua
3
Kranskärlssjukdom är en sjukdom som orsakar åderförkalkning av artärerna. Kranskärlen löper längs hjärtats yta och ansvarar för blodcirkulationen i hjärtat. Vid kranskärlssjukdom fastnar bland annat kalk på blodkärlets vägg, kärlet förträngs gradvis och kan bli helt tilltäppt.
”Till vår hjärtstation vid Mejlans tornsjukhus kommer majoriteten för vård just på grund av kranskärlssjukdom”, säger kardiolog Mikko Parry vid Hjärt- och lungcentrum.
Riskfaktorer för finländarnas folksjukdom, kranskärlssjukdom, är högt blodtryck, högt kolesterol, diabetes, rökning och ärftlig belastning. Vissa faktorer kan man påverka själv, till exempel genom att sluta röka. Blodtryck och kolesterol kan behandlas med permanent medicinering.
Om man drabbas av en attack ska man inte komma till sjukhuset med egen bil
Akut kranskärlssyndrom kan man tala om när tryckande bröstsmärta uppstår vid ansträngning, som att gå i trappor, och smärtan försvinner då ansträngningen upphör. Om smärtan inte går över, ska man uppsöka vård så snabbt som möjligt.
”Vid akut kranskärlssyndrom ringer många först till sina närmaste och åker sedan till sjukhuset med egen bil. Så ska man absolut inte göra. Vid akut kranskärlssyndrom är ambulansen det rätta transportmedlet. Den prehospitala akutsjukvården kan snabbt bedöma hurudan situation det är fråga om och vilket sjukhus man ska uppsöka”, säger Parry.
Om man på sjukhuset misstänker att kranskärlet är helt tilltäppt, måste blodflödet återställas så snabbt som möjligt till en så bra nivå som möjligt. Först görs en kontraströntgen av kranskärlen.
Ballongvidgning botar inte själva sjukdomen
Ibland behandlas kranskärlssjukdom med ballongvidgning. Det innebär att en tunn metalltråd styrs från handleden genom blodkärlet till hjärtat och förbi proppen.
”Den cirka 2–3 mm tjocka ballongen vidgas i blodkärlet genom att blåsa upp den med högt tryck. Då blodet flödar i kärlet, sätts ännu en stent, det vill säga ett metallnät, in för att stöda blodkärlets vägg så att kärlet förblir öppet”, säger Parry.
Ballongvidgning botar inte kranskärlssjukdom, eftersom anlag för kärltilltäppning kvarstår livet ut.
”Med ballongvidgning förbättrar vi flödet endast vid en specifik punkt i kärlet. Sjukdomen kräver kontinuerlig läkemedelsbehandling, hälsosam kost, motion och rökstopp för att kranskärlen inte ska täppas till igen”, säger Parry.
Laboratoriebesök
Har du ordinerats en laboratorieundersökning? Vi har sammanställt en lista med tips för ett smidigt laboratoriebesök.
Det är enkelt att besöka laboratoriet, i synnerhet om du bokar tid i förväg och förbereder dig på rätt sätt inför provtagningen. Läs våra tips här!
Du behöver alltid en remiss
För laboratorieundersökningar behövs alltid en remiss av en läkare eller sjukskötare. Remissen är antingen elektronisk eller i pappersformat.
På remissen till laboratorieundersökningar väljer läkaren vilka laboratorieundersökningar ska göras på dig.
Du kan besöka vilket som helst av HUS laboratorier
HUS har laboratorier i Nyland, Kymmenedalen och Södra Karelen. Du kan välja det laboratorium som passar dig bäst.
Alla våra laboratorier och de undersökningar som görs i dem finns på vår webbplats: Laboratorier.
Boka tid i förväg
Det är bra att boka tid till laboratoriet. På det sättet undviker du köande.
Boka tid på adressen www.huslab.fi/tidsbokning. Du kan också boka tid per telefon vardagar klockan 7.30–15.30 på numret (09) 471 86800.
Kom ihåg att avboka eller ändra din tid om du inte kan komma.
Ta reda på i förväg hur du ska förbereda dig inför provtagningen
Ta reda på av den enhet som ordinerat undersökningen om du behöver fasta före provtagningen och om du kan ta dina mediciner normalt.
Om din undersökning inte kräver fasta, är det bra att komma till laboratoriet på eftermiddagen. Då finns det gott om tider.
Ytterligare information om laboratorieprov finns i Undersökningshuset i Hälsobyn.
Resultaten får du av den behandlade enheten
Din läkare eller sjukskötare kommer överens med dig hur du får undersökningsresultaten: på mottagningen, per brev, telefon eller elektroniskt i MittKanta.
Laboratoriet eller laboratoriets kundtjänst lämnar inte ut resultat och överför dem inte heller till MittKanta.
Vård på svenska genom hela vårdkedjan
Att få vård på sitt modersmål är ingen självklarhet för svenskspråkiga patienter. På bröstkirurgiska enheten har man ändå lyckats skapa fungerande vårdvägar helt och hållet på svenska.
Ulla Backman är jättetacksam. Hon känner att hon har fått ett otroligt fint bemötande på sitt modersmål. Också vården har varit exemplarisk.
”Även om jag fick en svår diagnos, fick jag ett lugn i mig när jag första gången träffade min kirurg,” säger Backman.
I mars diagnosticerades hon med en aggressiv, så kallad trippelnegativ, form av bröstcancer. Diagnosen i sig var skrämmande och väntan på biopsisvaren var väldigt jobbig, men det har haft en enorm betydelse att hon hela vägen har blivit bemött på sitt modersmål svenska.
Problem: Att inte få prata sitt modersmål skapar rädsla och osäkerhet
”Det första samtalet med patienten är väldigt viktigt eftersom det är då diagnosen ställs,” förklarar överläkaren och professorn i kirurgi Malin Sund.
Att få en cancerdiagnos är en form av existentiell kris. Även om man kanske kan finska bra, blir det lätt en slags blockering där man kanske hör orden läkaren säger, men ändå inte kan ta till sig informationen.
”Då kan man inte heller ställa de frågor man skulle vilja ställa. Om man däremot får börja processen på sitt modersmål blir det en helt annan känsla”, säger Sund.
Den cancerform som Ulla Backman drabbades av behandlas i dag med så kallad neoadjuvant behandling, som är en systembehandling som ges före operationen. Backman fick också immunterapi. Vården inleddes med en serie på sammanlagt åtta cellgiftsbehandlingar md några veckors mellanrum, som gavs på Raseborgs sjukhus, det vill säga nära hemmet i Ingå.
”Det har haft en stor betydelse för mig att få tala svenska hela vägen och att behandlingarna skedde nära hemmet. Sjuksköterskorna kunde ibland ringa och frågade hur jag mådde efter behandlingarna, och allt skedde på svenska, vilket kändes bra.”
Att patienten får vård på sitt modersmål är inte bara än känslofråga; det handlar enligt Sund om trygghet.
”Patienten ska vara delaktig i sin egen vård. Därför är det så viktigt att inget går fel och att man förstår varandra. Det skapar trygghet för både läkaren och patienten.”
Lösning: Den svenskspråkiga vårdstigen börjar från språkvalet i remissen
Alla viktiga möten med läkare har skett på svenska under hela sjukdomsprocessen. Modersmålet syns redan i remissen som kommer in och vårdprocessen börjar där.
”Genom att göra en notering om språket försöker vi alltid styra svenskspråkiga patienter till en svenskspråkig läkare. På bröstkirurgiska enheten är vi fyra tvåspråkiga kirurger av totalt 13 och av mina patienter är omkring hälften svenskspråkiga,” säger Sund.
Ulla Backman berömmer HUS personal för att i alla lägen ha bemödat sig om att erbjuda vård på svenska.
”Trots att alla i personalen naturligtvis inte kan prata svenska, så har man alltid sett till att språket uppmärksammats och vid behov hämtat en person som kan svenska. All skriftlig information har jag också fått på god svenska.”
Sund vill uppmana sina kolleger till eftertanke då det gäller språket:
”Ibland gör vi oss själva en björntjänst då vi så lätt byter språk till finska. Jag brukar säga att det enda sättet att lära sig ett språk är att öva sig på det. För sjukskötarna är det en form av språkbad att vara med på min mottagning där jag möter svenskspråkiga patienter. De lär sig de vanligaste fraserna som repeteras på mottagningen, och redan med det kommer man långt.”
Hur skapar man vårdvägar på svenska?
- Patientens modersmål syns redan i remissen som kommer in. Genom att göra en notering om språket kan man försöka styra den svenskspråkiga patienten till en svenskspråkig läkare.
- Om man inte kan erbjuda hela vårdvägen på svenska för patienten är det ytterst viktigt att den skriftliga patientinformationen är på svenska, så att patienten kan bekanta sig med informationen efter besöket.
- Uppmana dina medarbetare att våga prata svenska och bryt föreställningen om att det är pinsamt att säga fel eller göra misstag.
- Skräddarsy språkundervisningen och skapa hjälpmedel enligt faktiskt behov med relevant terminologi.
Nätterapi – psykiskt välbefinnande hemma i soffan
Nätterapi är en terapeutstödd behandlingsform som du behändigt utför via din egen dator eller smarta enhet. Delta i nätterapeut Eero-Matti Gummerus mottagning online för att höra mer om nätterapier.
Jukka Peltola
Jani Alaluusua, Taavi Lampinen
3
Nätterapi är en effektiv behandling med låg tröskel. Terapin fokuserar på en viss problematik, till exempel depression, sömnlöshet eller ett visst ångestsyndrom. Nätterapi erbjuds också på svenska.
”Utöver myndiga personer kan också personer som fyllt 16 år få delta om en läkare gjort bedömningen att patienten har nytta av det”, säger psykolog och nätterapeut Eero-Matti Gummerus från HUS.
Behandlingen börjar inom en vecka efter att remissen har kommit in. Terapin pågår i 2–4 månader.
Nätterapierna produceras av HUS och är gratis för patienten. Du kan söka dig till terapi var än i Finland du bor.
Nätterapin framskrider i din egen takt
Enligt Gummerus baserar sig nätterapi på självständigt arbete som du kan göra när som helst och var som helst då det passar dig. Att jobba enligt eget schema ökar i allmänhet patientens aktivitetsnivå och känsla av kontroll i livet. Nätterapi genomförs vid HUS av psykologer och sjukskötare som är specialiserade på olika psykiska störningar.
”I nätterapi framskrider man modul för modul och lär dig nya färdigheter med hjälp av information, videor och övningar”, säger Gummerus.
Varje vecka innefattar en session på cirka en timme. Under sessionerna får patienten som genomgår terapi information och funderar närmare på sin situation och sina utmaningar samt hur dessa påverkar egna tankar, känslor och handlingar. Mellan sessionerna görs också övningar i vardagen, till exempel att skriva dagbok. Nätterapeuten ger respons om övningarna och svarar på frågor mellan sessionerna.
För en framgångsrik nätterapibehandling krävs enligt Gummerus mod av patienten att prova nya tillvägagångssätt och engagemang i självständigt arbete.
Nätterapi är evidensbaserad behandling
Användarvänliga nätterapier baserar sig på kognitiva och beteendeterapeutiska metoder. De kompletterar de offentliga terapitjänster som erbjuds och ersätter som sådana inte andra behandlingsformer.
”Det finns bred forskningsevidens för att nätterapier är effektiva och i praktiken välfungerande behandlingar” säger Gummerus.
Redan över tjugotusen personer per år går i nätterapi, och responsen om dem har varit positiv.
Artikeln publicerades ursprungligen på HUS webbplats 5.11.2024.